Blog Image

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Mer kritik mot böjprov

Sjukdomar Posted on Mon, April 28, 2014 14:54:13

Vid den årliga brittiska
veterinärkongressen som hölls i höstas ifrågasattes återigen
böjprovets pålitlighet. Det var Michael Schramme, fransk veterinär
specialiserad på hältor och kirurgi, som gick igenom tidigare
forskning på området.

Han pekade till exempel på
begränsningarna i vilka slutsatser som kan dras av ett böjprov.
Bland annat för att det är i stort sett omöjligt att påverka bara
en led utan att andra strukturer också blir provocerade.

Men även denna gång riktades den
huvudsakliga kritiken mot att böjprovet i sig inte standardiserats.
För att kunna använda det på ett vettigt sätt vid hältutredning
menade Michael Schramme att både kraften som används och tiden som
böjningen pågår måste standardiseras.

Han tog även upp studier som visar att
böjprovet inte klarar att förutsäga framtida hälta särskilt bra,
som till exempel vid en besiktning inför försäljning.

Flera forskare har föreslagit att
kraftmätare vid böjningen skulle kunna förbättra
tillförlitligheten rejält. Då skulle kraften som används kunna
sättas till exempelvis 100 N, eller 150 N enligt ett annat förslag.

Referens: Schramme, M. 2013. The role
of flexion tests in lameness examinations: What’s the evidence? Proceedings of the British
Equine Veterinary Association Congress, 2013, s. 167.

Djupare läsning:

Tidigare inlägg om böjprov.



Inridning

Träning & tävling Posted on Thu, April 24, 2014 09:41:42

Brittiska forskare har tittat på hur
hästar reagerar vid inridning. De har jämfört Monty Roberts metod
med det som de kallar “traditionell inridning”. Fjorton
hästar deltog i studien. Monty Roberts representerade sig själv och
övriga hästar reds in av en erkänt duktig och erfaren tränare.
Träningen pågick 30 minuter om dagen i 20 dagar och sen skulle
hästarna klara ett test med ryttare på ryggen.

De som tränades av Monty Roberts hade
lägre maxpuls första gången de hade sadel (127 slag per minut
jämfört med 176) och första gången de hade ryttare på ryggen (76
slag per minut jämfört med 147). Däremot var medelhjärtfrekvensen
under det avslutande ridtestet samma för de två grupperna men
hästarna som tränats av Monty Roberts fick bättre poäng av
domarna.

Det finns andra studier med liknande
upplägg. Polska forskare undersökte skillnader i hästarnas
reaktion på olika inridningsmetoder. En kallade de traditionell
inridning och den andra kallades naturliga metoder. Naturliga metoder
betydde bland annat arbete i round-pen och mer gradvis tillvänjning
än vid den traditionella inridningen. Även i den polska studien
hade hästarna lägre hjärtfrekvens under vissa moment med den så
kallade naturliga metoden.

Det är viktigt att poängtera att
studierna är alldeles för små för att det ska gå att dra
generella slutsatser om olika träningsmetoder. Förmodligen blir det
olika resultat beroende på vilken person som utför inridningen,
inte bara på grund av vilken metod personen använder.

Djupare läsning:

Fowler, V.L., Kennedy, M. & Marlin,
D. 2011. A comparison between the Monty Roberts technique and a
conventional UK technique for initial training of riding horses.
Proceedings of the 7th International Equitation Science Conference,
Hooge Mierde, Nederländerna, 2011, s. 52.



Optimistiska hästar

Träning & tävling Posted on Wed, April 16, 2014 20:51:38

Forskare från Schweiz funderar över
om hästar kan vara optimister. Frågeställningen liknar den
klassiska ”är glaset halvtomt eller halvfullt”, fast här är
det kanske snarare krubban det handlar om.

I en studie försökte de testa om
olika träningsmetoder ändrade hästens inställning i allmänhet.
De jämförde negativ och positiv förstärkning. Vid negativ
förstärkning tas ett obehag, exempelvis ett tryck från skänkeln,
bort när hästen gör rätt. Vid positiv förstärkning får hästen
någon belöning, ofta foder/godis, när den gör rätt.

Tolv ston tränades att lyfta på
locket till en hink för att komma åt foder. Om hinken stod på
vänster sida i inhägnaden fanns det alltid foder i den medan om
hinken var placerad till höger var den alltid tom. Stona lärde sig
det fort och de försökte inte ens lyfta på locket om hinken stod
på den högra sidan.

Efter det tränades stona under fem
dagar med antingen positiv eller negativ förstärkning. Forskarna
studerade hästarnas synliga reaktioner på träningen, och på
tränaren, men även hjärtfrekvens, andning och hudtemperatur. De
som tränades med negativ förstärkning hade oftare mer negativ
kroppshållning. Det tolkar forskarna som att stona i gruppen med
positiv förstärkning upplevde träningssituationen som mer positiv.

Efter de fem träningsdagarna återgick
man till den ursprungliga övningen med hinken. Skillnaden den här
gången var att det även stod en hink någonstans mellan den
ursprungliga högra och vänstra positionen. Tanken var att den grupp
som var mest villig att testa den högra, tidigare tomma hinken,
eller en hink placerad i närheten, var mer optimistiska. Gruppen som
tränats med negativ förstärkning visade mest optimism (enligt
forskarnas definition) och testade den nya hinken oftast.

Det finns flera teorier om varför det
blev så. De kanske var mer motiverade att hitta belöningen/fodret.
Eller så blev de mer optimistiska när väl den stressande
situationen av träningen släppt, det är reaktioner som man sett
hos exempelvis får. Och hos flera arter har man kunnat visa att
honor – men inte hanar – visar ökad optimism efter kort- eller
långvarig stress.

Djupare läsning:

Briefer Freymond, S., Briefer, E.,
Zollinger, A., Gindrat- von Allmen, Y., Wyss, C. & Bachmann, I.
2013. Assessment of horse optimism following negative or positive
reinforcement. Proceedings of the 9th International Equitation
Science Conference, USA, s. 52.



Ny potentiell fångmedicin

Sjukdomar Posted on Mon, April 07, 2014 09:43:11

Brasilianska forskare har fått lovande
resultat med en ny typ av medicin vid akut fång. I studien framkallade forskarna fång hos tolv hästar och gav sedan hälften av
dem medicinen intravenöst.

Preparatet, reparixin, ska egentligen
användas vid stroke eller organtransplantationer och det förhindrar
vita blodkroppar att lämna blodet och invadera och förstöra
vävnader vid en akut inflammation skriver tidningen The Horse.
Reparixin finns inte tillgängligt på marknaden.

Forskarna såg ingen skillnad på hästarnas
symtom men däremot hade de behandlade hästarna mindre skador på
lamellvävnaden och inte lika långt gången inflammation som
kontrollgruppen.

Det verkar som sagt lovande men fler
studier behövs säger forskarna.

Referens: Lima, L.R., Falcao Mendes, H.M.,
Soriani, F.M., Alves, G.E.S., de Souza, D.G., Teixeira, M.M. &
Faleiros, R.R. 2013. Reparixin, an antagonist of CXCR1/2, in
experimental laminitis. Journal of Equine Veterinary Science, vol. 33,
nr. 10, s. 871-872
.

Tidigare inlägg om fång:

http://forskning.equinfo.se/#post93

http://forskning.equinfo.se/#post148

http://forskning.equinfo.se/#post94



Inte bara mängden foder som påverkar

Utfodring & fodermedel Posted on Mon, March 31, 2014 09:57:43

Forskare från Frankrike och Tunisien
har fått intressanta resultat när de utfodrat avelsston med olika
tidsintervall. De använde 100 arabston i åldrarna 4-21 år vid ett
stuteri som ligger två mil från Tunis.

Stona delades i två grupper. Alla ston
fick lika mycket hö men i den ena gruppen hade de tillgång till
höet även i paddocken dagtid (6 timmar). De fick 5 kg i ett hönät
på dagen och ytterligare 5 kg på natten. Den andra gruppen fick
allt hö, 10 kg, på natten.

Bara två av de 50 ston som fick hö
även i hagen hade onormala brunster medan 16 ston i den andra
gruppen hade problem med det. 59 procent av stona som fick hö i
hagen tog sig på första försöket, 32 procent av de andra stona.
Totalt blev 81 procent av stona som fick hö i hagen dräktiga men
bara 53 procent av de andra.

Enligt forskarna blev det även tydligt
att stona som fick hö i hagen var i bättre kondition i slutet av
studien jämfört med de andra stona, även om de fick lika mycket
foder och det inte var någon skillnad mellan grupperna innan
försöket påbörjades.

Forskarna skriver i sin slutsats att
It is crucial to consider that regulating the timing of feeding
may be more important than the amount of food provided per se”
.

I studier på flera olika djurslag har
man sett tydliga kopplingar mellan stress och minskad fruktsamhet vilket skulle kunna förklara en del av resultaten.

Djupare läsning:

Benhajali, H., Ezzaouia, M., Lunel, C.,
Charfi, F. & Hausberger, M. 2013. Temporal feeding pattern may
influence reproduction efficiency, the example of breeding mares.
PLoS ONE 8(9): e73858 DOI: 10.1371/journal.pone.0073858



Större risk för kolik hos hästar med bandmask

Sjukdomar Posted on Thu, March 27, 2014 16:14:55

I en svensk studie från förra året
hittade forskare från Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt, SVA,
ett samband mellan infektion av bandmask och kolikproblem. Förr sa
man att bandmaskinfektioner inte orsakade hästen några problem men
kopplingen mellan kolik och bandmask har även gjorts i tidigare
studier.

Forskarna från SVA tittade på 67
hästar med kolik och 67 hästar som inte hade haft några
kolikproblem senaste året. Varje häst som besökte kliniken för
kolik matchades med en häst utan kolik som kom till kliniken inom en
vecka.

De hittade en koppling mellan förekomst
av bandmaskägg i träcken och kolik. Hästar som var infekterade
löpte 16 gånger så hög risk att ha kolik enligt studien.

Bandmask:

– Latinskt namn: Anoplocephala perfoliata

– Relativt vanlig hos hästar i alla
åldrar

– Syns inte på vanligt träckprov,
analys av bandmask måste oftast specialbeställas från
laboratoriet.

– Masken är runt en centimeter bred och
tre till fyra centimeter lång.

– Den suger sig fast i tarmens slemhinna
och kan orsaka skador där.

Djupare läsning:

Back, H., Nyman, A. & Osterman
Lind, E. 2013. The association between Anoplocephala perfoliata
and colic in Swedish horses—A case control study. Veterinary
Parasitology (2013) 197, s. 580–585.

Mer om bandmask från SVA.



Ny metod för att uppskatta saltbehovet

Utfodring & fodermedel Posted on Mon, March 17, 2014 09:27:55

Forskare håller på att ta fram ett
nytt sätt att uppskatta hur hästen svettats för att bättre kunna
mäta svettförlusterna och – i förlängningen – saltbehovet.
Metoden ska stämma bättre överens med verkligheten än de
tabellvärden som hittills använts. De kunde urskilja fem olika
nivåer av svettning och nivåerna hade tydliga kopplingar till hur
stor hästens svettproduktion varit.

Nivå 1:

Området under sadeln delvis fuktigt
och flankerna mörkare än normalt. Hästarna hade förlorat mellan
1,6 och 4 liter svett (0,2-0,7 procent av kroppsvikten).

Nivå 2:

Området under sadeln och på halsen
blött, eventuellt lite vitt lödder i kanten på sadeln och mellan
bakbenen. Hästarna hade gjort sig av med upp till 7,2 liter svett
(0,7-1,2 procent av kroppsvikten).

Nivå 3:

Tydliga blöta märken efter tränset
samt blött under sadel, sadelgjord och på hals och flanker.
Hästarna hade förlorat 7,2-9,3 liter svett (1,2-1,5 procent av
kroppsvikten).

Nivå 4:

Helt blöta flanker och hals och
fuktiga mörka rynkor över ögonen. I vissa fall även rikligt med
lödder mellan bakbenen. Svettförluster på mellan 9,6 och 11,8
liter (1,5-2 procent av kroppsvikten).

Nivå 5:

Droppar från både buk och över
ögonen. Hästarna hade förlorat upp till 18 liter svett under
arbetspasset (2-3 procent av kroppsvikten).

Det var stora skillnader mellan hur
mycket svett olika individer producerade vid samma arbete, något som
gör att tabellvärden på svettförluster är ett osäkert sätt att
uppskatta hästens saltbehov. Det skiljde sju liter mellan den som
svettades minst och mest vid lättare arbete och hela femton liter
när jobbet blev hårdare! Forskarna skriver att metoden borde gå
att använda med större träffsäkerhet än nuvarande. De poängterar
samtidigt att det behövs ytterligare studier med olika typer av
arbete, olika väderförhållanden med mera.

En liter hästsvett innehåller tre
till fyra gram natrium vilket motsvarar någonstans mellan åtta och
tio gram vanligt koksalt. Den häst som svettades mest förlorade
alltså motsvarande 180 gram salt. Men det finns rapporter om
travhästar och galoppörer so förlorat natrium motsvarande över
300 gram salt under ett snabbjobb på sommaren.

Djupare läsning:

Zeyner, A., Romanowski, K., Vernunft,
A., Harris, P. & Kienzle, E. 2013. Scoring of sweat losses in
exercised horses – a pilot study. Journal of Animal Physiology and
Animal Nutrition. doi: 10.1111/jpn.12073



Försämrar vi hästens problemlösning?

Skötsel & stallmiljö Posted on Mon, March 10, 2014 16:35:40

Franska forskare har undersökt
hästars problemlösande förmåga. Frågan de ställde sig var om
vissa hästar är så beroende av människan så att de blir sämre
på att lösa problem på egen hand. Forskarnas hypotes var att
eftersom domesticerade djur är så beroende av människans
handlingar för att få tillgång till olika resurser så skulle det
kunna resultera i en nedsättning av deras kognitiva förmågor, som
exempelvis problemlösning.

46 hästar på fem franska ridskolor
testades i studien. Uppgiften var att öppna en trälåda som
innehöll foder. Hästarna fick göra testet tre gånger och de hade
tre minuter på sig att öppna lådan. Innan varje försök visade en
person hästen hur man öppnade locket på lådan och innan det
första försöket visade personen dessutom fodret inuti lådan.
Inför andra testomgången fick hästen nosa i lådan inför sista
omgången fick den dessutom smaka på fodret.

Hälften av de 46 hästarna lyckades få
upp locket inom de nio minuter som de totalt hade på sig. Forskarnas
hypotes verkade stämma eftersom de hästar som var mer intresserade
av personen hade svårare att lyckas öppna lådan. Och det var inte
för att de inte visade intresse för lådan, tvärtom var det de som
undersökte lådan mest. Men bara genom att till exempel slicka och
bita i den, de stoppade nosen under kanten och öppnade. De hästarna
verkade även mest frustrerade, de skakade på huvudet, tuggade i
luften och skyggade mer än övriga hästar. Liknande mönster
upprepade sig under alla tre testomgångarna.

Samma hästar intresserade sig också
mer för sin vanliga krubba under testet. Det verkade som om de
väntade på att personen skulle hälla fodret i krubban som vanligt.
Att de gjorde färre försök att öppna lådan skulle kunna betyda
att de inte förstod vad de skulle göra eller att de förväntade
sig att personen skulle lösa problemet. Eller så fokuserade de mer
på ansiktsuttryck och kroppsspråk hos personen som var med än på
hur de skulle öppna lådan. I tidigare studier har man sett att
hundar som är mer beroende av sin ägare har lägre problemlösande
förmåga.

Nästa projekt för de franska
forskarna är att jämföra tamhästars problemlösande förmåga med
den hos vildlevande hästar. De vill också undersöka om olika
utfodringssystem påverkar hästen.

Djupare läsning:

Lesimple, C., Sankey, C., Richard, M.A.
& Hausberger, M. 2012. Do horses expect humans to solve their
problems? Frontiers in Psychology, aug. 2012, vol. 3, art. 306.



Next »