Att förlänga hästens ättid är ett
ständigt återkommande ämne för att ökad välfärd och minskade
problem. Ett sätt att lösa det på för hästar som får en
begränsad grovfodergiva är att försöka efterlikna
betessituationen genom att erbjuda hästen flera foder samtidigt,
något som flera studier undersökt.

I en av dem utfodrades hästarna med
antingen hö eller sex olika grovfoder. Hästarna som hade tillgång
till flera foder åt oftare och under längre perioder jämfört med
dem som enbart hade tillgång till hö. Hästarna åt av alla sex
foder men det var stora skillnader i ätmönstret mellan olika foder
vilket tyder på att hästarna hade individuella favoriter.

Hästarna i studien fungerade som sin
egen kontroll, dvs de studerades både när de enbart hade tillgång
till hö och när de hade flera valmöjligheter. Det gör att det går
att dra fler slutsatser av resultatet trots att ett litet antal
hästar ingick i studien, bara nio. Det var enbart när hästarna
utfodrades med bara hö som man observerade vävning vilket är
intressant.

I en annan tidigare studie testade
samma forskarlag om det var någon skillnad beroende på vilket foder
hästarna fick i de perioder de enbart fodrades med ett grovfoder.
Här hade man innan konstaterat vilket av de använda grovfodren som
varje häst verkade mest förtjust i och använde det för att
jämföra höet mot. Hästarna fock alltså tillgång till antingen
bara hö, bara sitt favoritfoder eller flera olika grovfoder
samtidigt. Även i den studien såg de att när hästarna hade
tillgång till flera foder åt de mindre av halmbädden och ägnade
sig mer åt att äta av grovfodren, detta trots att de självklart
alltid fick samma totala mängd grovfoder.

Den längsta period som forskarna
studerat detta i sträck är nio dagar och åtminstone under den
perioden så håller skillnaderna mellan ett och flera grovfoder i
sig.

I en annan studie undersökte några
forskare om det spelade roll ifall hästen fick tillgång till
grovfoder med olika hacklängd. I det försöket använde de enbart
två fodermedel, hö och hösilage, men hälften av varje foder
hackades till några cm längd vilket gav fyra olika fodervarianter,
långt hö, kort hö, långt hösilage och kort hösilage. Sedan
testade de att fodra med två fodervarianter åt gången i alla
tänkbara kombinationer och jämförde det med om hästarna bara hade
tillgång till ett foder, återigen samma totalmängd foder.

Resultaten var tydliga, ättiden ökade
för alla foderkombinationer jämfört med när hästarna bara fick
ett foder. Även när samma foder erbjöds men i två längder
tillbringade hästarna alltså mer tid med att äta jämfört med om
det bara fanns i en variant. Dessa forskare har med hjälp av
resultat från en tidigare studie föreslagit att det inte verkar
finnas anledning att erbjuda mer än fyra olika foder eftersom de
positiva effekterna inte verkar öka ytterligare efter det.

I ett litet försök där hästarna
själva fick välja om de ville ha tillgång till bara hö eller
flera olika foder så valde de allra flesta att kunna variera sig
vilket ytterligare förstärker resultaten.

Djupare läsning:

Thorne, J.B., Goodwin, D., Kennedy,
M.J., Davidson, H.P.B. & Harris, P. 2005. Foraging enrichment
for individually housed horses: Practicality and effects on
behaviour. Applied Animal Behaviour Science, vol, 94, s. 149-164.

Goodwin, D., Davidson, H. & Harris,
P. 2007. Responses of stabled horses choosing between multiple and
single forage locations, The Veterinary Record, vol. 160, s. 548 –
551.

Dumbell, L.C. &
Wiggett, M. 2008. Varying forage stem length as a behavioural
enrichment for stabled horses. Proceedings of the British Society of
Animal Science conference, 2008, s. 137.