Blog Image

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Försämrar vi hästens problemlösning?

Skötsel & stallmiljö Posted on Mon, March 10, 2014 16:35:40

Franska forskare har undersökt
hästars problemlösande förmåga. Frågan de ställde sig var om
vissa hästar är så beroende av människan så att de blir sämre
på att lösa problem på egen hand. Forskarnas hypotes var att
eftersom domesticerade djur är så beroende av människans
handlingar för att få tillgång till olika resurser så skulle det
kunna resultera i en nedsättning av deras kognitiva förmågor, som
exempelvis problemlösning.

46 hästar på fem franska ridskolor
testades i studien. Uppgiften var att öppna en trälåda som
innehöll foder. Hästarna fick göra testet tre gånger och de hade
tre minuter på sig att öppna lådan. Innan varje försök visade en
person hästen hur man öppnade locket på lådan och innan det
första försöket visade personen dessutom fodret inuti lådan.
Inför andra testomgången fick hästen nosa i lådan inför sista
omgången fick den dessutom smaka på fodret.

Hälften av de 46 hästarna lyckades få
upp locket inom de nio minuter som de totalt hade på sig. Forskarnas
hypotes verkade stämma eftersom de hästar som var mer intresserade
av personen hade svårare att lyckas öppna lådan. Och det var inte
för att de inte visade intresse för lådan, tvärtom var det de som
undersökte lådan mest. Men bara genom att till exempel slicka och
bita i den, de stoppade nosen under kanten och öppnade. De hästarna
verkade även mest frustrerade, de skakade på huvudet, tuggade i
luften och skyggade mer än övriga hästar. Liknande mönster
upprepade sig under alla tre testomgångarna.

Samma hästar intresserade sig också
mer för sin vanliga krubba under testet. Det verkade som om de
väntade på att personen skulle hälla fodret i krubban som vanligt.
Att de gjorde färre försök att öppna lådan skulle kunna betyda
att de inte förstod vad de skulle göra eller att de förväntade
sig att personen skulle lösa problemet. Eller så fokuserade de mer
på ansiktsuttryck och kroppsspråk hos personen som var med än på
hur de skulle öppna lådan. I tidigare studier har man sett att
hundar som är mer beroende av sin ägare har lägre problemlösande
förmåga.

Nästa projekt för de franska
forskarna är att jämföra tamhästars problemlösande förmåga med
den hos vildlevande hästar. De vill också undersöka om olika
utfodringssystem påverkar hästen.

Djupare läsning:

Lesimple, C., Sankey, C., Richard, M.A.
& Hausberger, M. 2012. Do horses expect humans to solve their
problems? Frontiers in Psychology, aug. 2012, vol. 3, art. 306.



Vinter i arkivet

Skötsel & stallmiljö Posted on Mon, January 13, 2014 11:26:29

Det finns flera tidigare inlägg som tar upp iskalla frågor. Som till exempel hur man ska göra med vatten i hagen när det är vinter och studier om hur hästar använder en ligghall.

Behövs det vatten i hagen på vintern?
http://forskning.equinfo.se/#post75

Allmänt om vinter och kyla.
http://forskning.equinfo.se/#post27

När behövs en ligghall och används den verkligen?
http://forskning.equinfo.se/#post132

Ston kan börja brunsta tidigare om man simulerar vårljuset med hjälp av ett ljusprogram.
http://forskning.equinfo.se/#post201



Lera i arkivet

Skötsel & stallmiljö Posted on Wed, January 08, 2014 09:57:27

Oavsett om man gillar den varma vintern eller inte så är väl leran något som hästägare gärna slipper. I arkivet finns lite tips om hur geggan kan bli ett mindre problem.


Markarmering gör att marken inte blir så upptrampad och kan vara ett prisvärt alternativ för att undvika lera till exempel runt foderhäckar eller grindar.
http://forskning.equinfo.se/#post23

För att slippa leriga hästar kan man testa att göra en icke-lerig rullplats i hagen.
http://forskning.equinfo.se/#post174

En foderhäck minskar fodersvinnet och även risken för att hästarna blir sjuka av att äta foder som trampats ner i lera eller gödsel.
http://forskning.equinfo.se/#post19



Sable Islands vilda hästar

Skötsel & stallmiljö Posted on Mon, November 25, 2013 10:14:09

Runt 30 mil sydöst om Nova
Scotia i Kanada ligger ön Sable Island. Här bor runt 500 hästar och fem människor. Hästarna härstammar från förvildade tamhästar och är alltså inte vildhästar i ordets rätta bemärkelse utan ferala. De är helt oberoende av människan. Hästarna är små, ofta runt ponnymått och de kom dit någon gång på 1700-talet. Tidigare har hästar på ön fångats för att användas bland annat i kolgruvor eller gå till slakt.

Ön är
gräsbevuxen och saknar träd. Den har breda sandstränder och
sanddynerna kan bli upp till 30 meter. Ön är mycket långsmal och
böjd, 49 km lång och 1,25 km på bredaste stället. Sable Island är
numer naturreservat. Förutom hästarna så finns där nästan 200
växtarter och 350 fågelarter.

De senaste fem åren har hästantalet
på ön ökat med 42 procent så förhållandena har varit goda. Men
hästarna är inavlade och det är inte säkert att de kommer att
finnas kvar i framtiden. Hästarna är skyddade enligt lag men det
hjälper inte om inaveln börjar sätta sina spår med ökad
sjukdomsfrekvens och minskad fertilitet.

Forskare som följt dem har visat
att hästarna flyttar runt beroende på hur tillgången på bete är och hur
mycket konkurrens det är från andra hästar. Forskningsrapporten av Marjamäki
med flera som tittat på hästarna kan läsas gratis på nätet. Länk
finns här nedanför.

Djupare läsning:

Marjamäki, P.H., Contasti, A.L.,
Coulson, T.N. & McLoughlin, P.D. 2013. Local density and group
size interacts with age and sex to determine direction and rate of
social dispersal in a polygynous mammal. Ecology and Evolution, 2013,
vol. 3, nr. 9, s. 3073–3082.

Officiell Kanadensisk sida om Sable
Island med bilder m.m.

Mer om hästarna på Sable Island i The
Horse.



Lugnare avvänjning med vuxna hästar i flocken

Skötsel & stallmiljö Posted on Mon, October 14, 2013 09:58:08

Två av varandra oberoende studier som
publicerades förra året visar att föl upplever minskad stress om
det finns vuxna hästar kvar i flocken efter en abrupt avvänjning. I
ena studien användes obesläktade ston som gått i flocken innan och
i den andra studien introducerades de vuxna hästarna till fölgruppen
precis efter att moderstona flyttats.

I en fransk studie användes 32 föl
som antingen fick gå med jämngamla efter avvänjningen eller i en
grupp där det även introducerades vuxna hästar som fölen inte var
släkt med. Alla föl visade tecken på oro efter avvänjningen genom
att gnägga och röra sig mer och forskarna uppmätte högre
koncentrationer av kortisol i deras saliv. Men hos de föl som hade
vuxna hästar i flocken var oron inte lika uttalad och den visade sig
inte under lika lång tid. I gruppen utan vuxna hästar kunde
forskarna se aggressivitet, träätning och missriktade dibeteenden.

I en liknande studie från ett
samarbete mellan tyska och österrikiska forskare hade man tre
fölgrupper. I grupp A hade fölen enbart hade sällskap av
jämngamla, i grupp B fanns det med två vuxna ston som fölen kände
men inte var släkt med och i grupp C skedde avvänjningen löpande
genom att två ston i taget flyttades bort.

Fölen i grupp A tappade i vikt de två
första dagarna. De rörde sig också betydligt mer dagen efter
avvänjningen medan fölen i grupp B var de som rörde sig minst.
Även här uppmätte forskarna ökad salivkortisol en dag vid
avvänjningen. I grupp C höll det i sig i två dagar.

Båda forskargrupperna konstaterar att
avvänjning med vuxna hästar närvarande verkar vara det lugnaste
alternativet.

I en annan studie av den franska
forskargruppen såg man att beteendet hos ett- och tvååringar
påverkades av om det fanns vuxna hästar i flocken eller ej. I
flocken med blandade åldrar visade unghästarna fler positiva
sociala beteenden och färre aggressiva beteenden. Forskarna såg
flera andra skillnader som talar för den blandade flocken.
Sammanfattningsvis är resultaten från dessa studier ganska logiska,
olika åldersgrupper lär av varandra. Ändå är verkligheten ofta
sådan att riktigt unga hästar hålls avskilda från de vuxna.

Djupare läsning:

Henry, S., Zanella, A.J., Sankey, C.,
Richard-Yris, M.A., Marko, A. & Hausberger, M. 2012. Adults may
be used to alleviate weaning stress in domestic foals (Equus
caballus). Physiology & Behavior, vol. 106, nr. 4, s. 428-438.

Erber, R., Wulf, M., Rose-Meierhöfer,
S., Becker-Birck, M., Möstl, E., Aurich, J., Hoffman, G. &
Aurich, C. 2012. Behavioral and physiological responses of young
horses to different weaning protocols: A pilot study. Stress, vol.
15, nr. 2, s. 184-194.

Bourjade, M., Moulinot, M., Henry, S.,
Richard-Yris, M.-A. and Hausberger, M. 2008. Could adults be used to
improve social skills of young horses, Equus caballus?. Dev.
Psychobiol., vol. 50, s. 408–417.

Tidigare inlägg om avvänjning.



Framåt eller bakåt i transporten?

Skötsel & stallmiljö Posted on Mon, September 23, 2013 09:44:53

Fortfarande transporteras de flesta
hästar med nosen i färdriktningen, även om forskarna redan på
nittiotalet var relativt överens om att hästarna verkar ha det
lättare om de får åka med rumpan först.

I en studie hade fullblod som kördes
antingen framåt- eller bakåtvända lägre hjärtfrekvens när de
stod vända bakåt. När de stod vända framåt rörde de sig mer,
gnäggade mer och hade nacken i en position som var högre än
normalt. När de åkte baklänges tog de stöd med rumpan i större
utsträckning. I en studie där man kontrollerat hur musklerna
påverkas av olika positioner under transport såg man att det, rent
muskulärt, verkade vara jobbigast att åka i sidled.

Japanska forskare hade hästar lösa i
en lastbil för att se hur de själva valde att stå under
transporten. Forskarna testade både mjuk körning och körning med
flera plötsliga stopp för att se hur det påverkade hästarnas
position. Allt eftersom hästarna fick mer erfarenhet så tenderade
de att stå mer och mer med huvudet vänt bakåt. I den positionen
tappade inte hästarna balansen lika ofta vid de plötsliga stoppen.
När hästarna hade valt att stå med sidan mot färdriktningen
verkade de ha mest balansbekymmer.

Andra forskare har kommit fram till
samma sak; lösa hästar väljer oftare att stå vända från
färdriktningen. Det har även visat sig att det finns tydliga
skillnader mellan individer. Amerikanska forskare skriver “Several
horses displayed strong individual preferences for the directions
they faced during road transport
.”

Djupare läsning:

Kusunose, R. & Torikai, K. 1996.
Behavior of Untethered Horses during Vehicle Transport. Japan Equine
Science. 7(2):21-26.

Smith, B.L., Jones, J.H., Carlson, G.P.
& Pascoe, J.R. 1994. Body position and direction preferences in
horses during road transport. Equine Veterinary Journal, vol. 26, s.
374–377.

Padalino, B., Maggiolino, A.,
Boccaccio, M. & Tateo, A. 2012. Effects of different positions
during transport on physiological and behavioral changes of horses.
Journal of Veterinary Behavior, vol. 7, s. 135-141.

Waran, N.K., Robertson, V., Cuddeford,
D., Kokoszko, A. & Marlin, D.J. 1996. Effects of transporting
horses facing either forwards or backwards on their behaviour and
heart rate. The Veterinary Record. 139:7-11



Reflexer och lampor

Skötsel & stallmiljö Posted on Mon, September 16, 2013 09:41:12

Det börjar bli mörkare på kvällarna
och nu plockar ryttare och kuskar förhoppningsvis fram sina
reflexer. Men en studie från Storbritannien visar att det nog är
bäst att investera i lampor också för den som ska ut längs
vägarna i mörkret med sin häst.

Forskarna genomförde en
enkätundersökning bland ryttare, totalt svarade 426 stycken på
frågor om vilken utrustning de använde för att synas i mörkret
till häst. De fick även svara på frågor om incidenter som
inträffat i trafiken. 60 procent av ryttarna hade upplevt farlig
incidenter där det varit “nära ögat” det senaste året.

Lite förvånande så hade de som bar
reflexer inte upplevt färre incidenter än de som inte hade några reflexer alls, inte heller de vars häst
bar reflexer slapp lindrigare undan. Däremot fanns det en tydlig skillnad för de ryttare
som använde sig av lampor. De brittiska forskarna funderar därför på om det
borde bli en rekommendation att ryttare använder lampor vid ridning i
mörker.

Djupare läsning:

Scofield, R.M., Savin, H. & Randle,
H. 2013. Road safety: is there a relationship between ‘near misses’
and the use of rider and horse reflective/fluorescent equipment.
Proceedings of the 9th International Equitation Science Conference,
USA, s. 30.



Nya hygienregler

Skötsel & stallmiljö Posted on Mon, August 26, 2013 09:31:07

Snart kommer nya hygienregler som ska
minska smittspridningen både mellan djur och mellan djur och
människor. Det är Jordbruksverket som arbetat fram regelverket som
består av fyra olika delar.

För den som har en häst, hund eller katt som infekteras med MRSA eller MRSP kommer från första september en skyldighet att informera andra som hanterar djuret om smittan och att veterinären ska rapportera fallet till länsstyrelsen. Djuret ska även hållas “kontaktisolerat” tills infektionen läkt ut. Det innebär att det inte ska ha fysisk kontakt med andra djur och man ska minimera antalet personer som hanterar djuret.

Det kommer även skärpningar i de allmänna hygienreglerna som gäller alla djurhållare utom dem som har djuren i sin privata bostad. Reglerna gäller från första september och innefattar bland annat möjligheter till handtvätt och -desinfektion.

En av nyheterna berör verksamheter som tar emot besöksgrupper där besökarna har möjlighet att komma i direkt kontakt med djuren. Det kan vara exempelvis lantbruk, 4H-gårdar eller ridskolor. Här kommer från och med första december ett krav att det ska finnas möjligheter för besökarna att tvätta händerna och de ska även informeras om vikten av god handhygien.

Ett annat exempel på förändringar är att veterinärkliniker
och även andra verksamheter inom djurhälsovård och -sjukvård ska
upprätta en hygienplan. Tanken är att det ska förhindra uppkomsten
av vårdrelaterade infektioner och även motverka att sådana
infektioner sprids om de väl uppstår. Dessa regel gäller från
första april 2014.

Djupare läsning:

Skarpare hygienkrav ska ge minskad
smittspridning i svensk djurhållning. Kortfattad information från
Jordbruksverket med vidare länkar.

Tidigare inlägg om smittskydd.

Tidigare inlägg om MRSA.



Next »