Blog Image

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Inte bara mängden foder som påverkar

Utfodring & fodermedel Posted on Mon, March 31, 2014 09:57:43

Forskare från Frankrike och Tunisien
har fått intressanta resultat när de utfodrat avelsston med olika
tidsintervall. De använde 100 arabston i åldrarna 4-21 år vid ett
stuteri som ligger två mil från Tunis.

Stona delades i två grupper. Alla ston
fick lika mycket hö men i den ena gruppen hade de tillgång till
höet även i paddocken dagtid (6 timmar). De fick 5 kg i ett hönät
på dagen och ytterligare 5 kg på natten. Den andra gruppen fick
allt hö, 10 kg, på natten.

Bara två av de 50 ston som fick hö
även i hagen hade onormala brunster medan 16 ston i den andra
gruppen hade problem med det. 59 procent av stona som fick hö i
hagen tog sig på första försöket, 32 procent av de andra stona.
Totalt blev 81 procent av stona som fick hö i hagen dräktiga men
bara 53 procent av de andra.

Enligt forskarna blev det även tydligt
att stona som fick hö i hagen var i bättre kondition i slutet av
studien jämfört med de andra stona, även om de fick lika mycket
foder och det inte var någon skillnad mellan grupperna innan
försöket påbörjades.

Forskarna skriver i sin slutsats att
It is crucial to consider that regulating the timing of feeding
may be more important than the amount of food provided per se”
.

I studier på flera olika djurslag har
man sett tydliga kopplingar mellan stress och minskad fruktsamhet vilket skulle kunna förklara en del av resultaten.

Djupare läsning:

Benhajali, H., Ezzaouia, M., Lunel, C.,
Charfi, F. & Hausberger, M. 2013. Temporal feeding pattern may
influence reproduction efficiency, the example of breeding mares.
PLoS ONE 8(9): e73858 DOI: 10.1371/journal.pone.0073858



Ny metod för att uppskatta saltbehovet

Utfodring & fodermedel Posted on Mon, March 17, 2014 09:27:55

Forskare håller på att ta fram ett
nytt sätt att uppskatta hur hästen svettats för att bättre kunna
mäta svettförlusterna och – i förlängningen – saltbehovet.
Metoden ska stämma bättre överens med verkligheten än de
tabellvärden som hittills använts. De kunde urskilja fem olika
nivåer av svettning och nivåerna hade tydliga kopplingar till hur
stor hästens svettproduktion varit.

Nivå 1:

Området under sadeln delvis fuktigt
och flankerna mörkare än normalt. Hästarna hade förlorat mellan
1,6 och 4 liter svett (0,2-0,7 procent av kroppsvikten).

Nivå 2:

Området under sadeln och på halsen
blött, eventuellt lite vitt lödder i kanten på sadeln och mellan
bakbenen. Hästarna hade gjort sig av med upp till 7,2 liter svett
(0,7-1,2 procent av kroppsvikten).

Nivå 3:

Tydliga blöta märken efter tränset
samt blött under sadel, sadelgjord och på hals och flanker.
Hästarna hade förlorat 7,2-9,3 liter svett (1,2-1,5 procent av
kroppsvikten).

Nivå 4:

Helt blöta flanker och hals och
fuktiga mörka rynkor över ögonen. I vissa fall även rikligt med
lödder mellan bakbenen. Svettförluster på mellan 9,6 och 11,8
liter (1,5-2 procent av kroppsvikten).

Nivå 5:

Droppar från både buk och över
ögonen. Hästarna hade förlorat upp till 18 liter svett under
arbetspasset (2-3 procent av kroppsvikten).

Det var stora skillnader mellan hur
mycket svett olika individer producerade vid samma arbete, något som
gör att tabellvärden på svettförluster är ett osäkert sätt att
uppskatta hästens saltbehov. Det skiljde sju liter mellan den som
svettades minst och mest vid lättare arbete och hela femton liter
när jobbet blev hårdare! Forskarna skriver att metoden borde gå
att använda med större träffsäkerhet än nuvarande. De poängterar
samtidigt att det behövs ytterligare studier med olika typer av
arbete, olika väderförhållanden med mera.

En liter hästsvett innehåller tre
till fyra gram natrium vilket motsvarar någonstans mellan åtta och
tio gram vanligt koksalt. Den häst som svettades mest förlorade
alltså motsvarande 180 gram salt. Men det finns rapporter om
travhästar och galoppörer so förlorat natrium motsvarande över
300 gram salt under ett snabbjobb på sommaren.

Djupare läsning:

Zeyner, A., Romanowski, K., Vernunft,
A., Harris, P. & Kienzle, E. 2013. Scoring of sweat losses in
exercised horses – a pilot study. Journal of Animal Physiology and
Animal Nutrition. doi: 10.1111/jpn.12073



Hö i arkivet

Utfodring & fodermedel Posted on Sun, December 15, 2013 20:41:53

Nu dra julstressen igång och jag passar på att dra nytta av mitt arkiv för att ta upp några aktuella ämnen. Jag börjar med hö och de problem som kan följa med på köpet med detta traditionella hästfoder.


Det blir mycket mögel att fördjupa sig i – men det kan det vara värt för att slippa det i verkliga livet!

Håll till godo:

Även om du la in fint hö på skulle i somras så kan det vara en hälsorisk för dig och din häst nu. Läs mer om mögeltillväxt i lagrat hö och hur du undviker det. http://forskning.equinfo.se/#post14


Om höet väl har blivit dammigt, hjälper det då att blötlägga? http://forskning.equinfo.se/#post63

Hur farligt är det egentligen med lite mögel? http://forskning.equinfo.se/#post36



Korn

Utfodring & fodermedel Posted on Mon, August 12, 2013 10:34:51

Korn heter barley på engelska och
Hordeum vulgare på latin. Jämfört med havre så innehåller korn
mer stärkelse och mindre fett. Stärkelsen är dessutom mer
svårsmält i kornet så det finns en ökad risk att den inte hinner
tas upp i tunntarmen. Om stärkelsen kommer vidare till grovtarmen
kan miljön där störas med diarré eller till och med fång som
följd. Hästar med känslig mage eller som ligger i riskzonen för
fång ska därför inte ges korn.

Korn innehåller runt 11 MJ och mellan
70 och 80 gram smältbart råprotein per kg foder. Proteinet i korn
innehåller låga halter av aminosyran lysin vilket gör det mindre
lämpligt som enda kraftfoder till unghästar. Mineralinnehållet
liknar det i havre med lite kalcium och magnesium men relativt mycket
fosfor.

Korn har en mycket hård kärna och ska
inte utfodras hel. Det är att krossa den vilket fungerar bra.
Nackdelarna är försämrad hållbarhet och att det blir ganska
dammigt. Korn är även vanligt i kommersiella foderblandningar
eftersom det är förhållandevis billigt. Det är betydligt tyngre
än havre, så om man byter från havre till korn gäller det att
kontrollväga givan.

Eftersom korn, precis som havre, har
kvar skalet vid utfodring är det extra viktigt att kontrollera att
det inte växt mögel innanför det. Mögelangripet korn kan se bra
ut vid första anblicken men innebära hälsorisker för hästen.

Djupare läsning:

Korn i den virtuella floran.

Tidigare inlägg om aminosyran lysin.

Tidigare inlägg om mögelgifter i
foder.

Tidigare inlägg om havre.



Omega-3 från olika källor

Utfodring & fodermedel Posted on Mon, April 15, 2013 08:51:36

Det har visat sig i tidigare studier
att ett tillskott av omega-3-fettsyror i hästens foderstat kan ha
positiva effekter på flera inflammationssjukdomar. Nu har en grupp
amerikanska forskare undersökt om det är någon skillnad i effekt
beroende på vilken källa hästen får omega-3 från.

De jämförde tre grupper av hästar
som alla fick en foderstat bestående av hö och korn men där två
av grupperna även fick tillskott av omega-3. En av grupperna fick
omega-3 från alger och fiskolja och en annan från linfrömjöl.

Omega-3 med marint ursprung innehåller
de tre viktiga fettsyrorna DHA (dokosahexaensyra) , EPA
(eikosapentaensyra) och ALA (alfalinolensyra) medan linfrö endast
innehåller ALA. Hästarna fick äta tillskotten i 90 dagar och
forskarna tog blodprover och muskelbiopsier under försökets gång.

Forskarna hittade bara DHA och EPA i
plasman hos de hästar som fått marint omega-3. Även i musklerna
var nivåerna av de två fettsyrorna betydligt högre hos de hästar
som fått marint omega-3 jämfört med hos de andra. Det fanns ändå
både DHA och EPA i musklerna hos de hästar som fått linfrömjöl
eller inget tillskott alls vilket tyder på att hästarna kan bilda
DHA och EPA från ALA i viss utsträckning.

Forskningen visar att det spelar roll
från vilken källa hästen får omega-3. Det behövs ytterligare
studier för att ta reda på exakt hur de olika fettsyrorna verkar i
hästens kropp.

Djupare läsning:

Hess, T.M., Rexford, J.K., Hansen,
D.K., Harris, M., Schauermann, N., Ross, T., Engle, T.E., Allen, K.G.
& Mulligan, C.M. 2012. Effects of two different dietary sources
of long chain omega-3, highly unsaturated fatty acids on
incorporation into the plasma, red blood cell, and skeletal muscle in
horses. Journal of Animal Science, vol. 90, nr. 9, s. 3023-3031.

Tidigare inlägg om omega-3.



Vitamin D

Utfodring & fodermedel Posted on Mon, February 11, 2013 10:04:05

Vitamin D har hormonella egenskaper och
behövs för omsättningen av kalcium och fosfor. Det är alltså
mycket viktigt för hästens hållbarhet och hälsa. Det finns olika
former av vitaminet, D2 (ergokalciferol) och D3 (cholekalciferol),
och de har lite olika egenskaper och ursprung.

D3 produceras av hästen själv i en
process som startar när huden träffas av solens strålar. När
hästen är ute i solen på sommaren bildas ett överskott av vitamin
D3 som lagras för att kunna användas när det behövs. Täcken,
svagare sol på vintern och kort tid ute varje dag är faktorer som
minskar bildandet av vitamin D3.

D2 produceras i torkat växtmaterial
när solen lyser på det. Hö som fått ligga och torka ute på
fältet innehåller ofta mer vitamin D2 än skulltorkat hö eller
blött hösilage.

Om det finns för lite vitamin D i
hästens kropp hämmas upptaget och omsättningen av kalcium och om
det fortsätter under en längre tid urkalkas skelettet. Höga doser
av vitaminet orsakar förgiftning vilket ger i stort sett samma
symtom som brist. Nästan alla kommersiella foderblandningar
innehåller tillsatt vitamin D och nuvarande rekommendationer är att
det inte behöver kompletteras extra.

På senare tid har det kommit
forskningsresultat som visar att många människor skulle ha nytta av
att komplettera sin kost med vitamin D, särskilt nordbor. Vid
nordliga breddgrader bildas inte tillräckligt mycket vitamin D3
under vintern och även om minskningen inte leder till direkta
bristsjukdomar så har ett tillskott visat sig ha en positiv effekt
på flera sjukdomstillstånd. Frågan är om även rekommendationerna
till hästar kommer att ändras i framtiden beroende på var i
världen hästen lever?

Djupare läsning:

Crandell, K. Fat soluble vitamins and
the performance horse. Kentucky Equine Research.

Crandell, K. Vitamin requirements in
the horse. Kentucky Equine Research.

Nya rön om vitamin D till människor
sammanfattat av läkaren Andreas Eenfeldt.

Informationsfilm om vitamin D och dess
funktion i kroppen.



Skillnad på organiskt och oorganiskt selen

Utfodring & fodermedel Posted on Mon, January 14, 2013 09:40:45

Selen är ett viktigt spårämne och
det behöver tillsättas i foderstaten till djur som utfodras med
foder producerat i den här delen av världen. I foderblandningar och
mineralfoder finns selenet oftast som ett oorganiskt salt, det är
det vanliga med tillsatta mineraler. Mineraler som förekommer
naturligt i foder finns i en annan form och är till exempel bundna
till aminosyror eller sockerkedjor.

Studier har visat att selen som är
bundet till metionin i selenjäst transporteras genom så kallad
aktiv transport ut ur tarmen och in i vävnaderna där det lagras.
Oorganiskt selen som ofta är natriumselenit absorberas däremot
genom diffusion och lagras i väldigt begränsad omfattning i
vävnaderna. Den natriumselenit som inte tas upp kommer ut med
avföringen.

Ett forskarlag från Nordamerika
undersökte om det spelar någon roll i vilken form avelsston får
selen i foderstaten. De använde sig v travhästar och utfodrade 20
dräktiga ston med antingen organiskt eller oorganiskt selen från
två månader innan fölning tills fölet var en månad gammalt.
Forskarna samlade mjölk och blod från stona och tog även blodprov
på fölen. Hästarna fick 0,3 mg tillsatt selen per kg ts i
totalfoderstaten , antingen ni form av selenjäst eller
natriumselenit.

De hittade inga skillnader i nivån av
selen i vare sig stonas plasma, röda blodkroppar, mjölk eller
råmjölk. Nivåerna var dessutom lägre än vad som rekommenderas
för vuxna hästar. När blodproven från fölen analyserades hittade
de däremot något intressant. De föl vars mödrar utfodrats med
organiskt selen hade 170 procent högre selenkoncentration i de röda
blodkropparna jämfört med den andra fölgruppen.

Eftersom de inte såg någon skillnad
på stoets värden drog forskarna slutsatsen att det organiska
selenet förs över bättre till fostret genom moderkakan under sen
dräktighet. Samma sak har visats i studier på bland annat får.

Forskarna mätte även en rad
parametrar kopplade till immunförsvaret hos fölet och där
varierade resultaten. De såg inga skillnader mellan grupperna i
koncentrationen av IgG (antikroppar) men tre andra parametrar var
högre för fölen i den organiska gruppen vilket skulle kunna betyda
att dessa föl har ett starkare immunförsvar.

Djupare läsning:

Montgomery,
J.B., Wichtel, J.J., Wichtel, M.G., McNiven, M.A., McClure, J.T.,
Markham, F. & Horohov, D.W. 2012. The effects of selenium source
on measures of selenium status of mares and selenium status and
immune function of their foals. Journal of Equine Veterinary Science,
vol. 32, nr. 6, s. 352-359.

Calamari L., Ferrari, A. & Bertin,
G. 2009. Effect of selenium source and dose on selenium status of
mature horses. Journal of Animal Science vol. 87, s. 167-178.

Linder, S. 2012. Mineralers betydelse
och skillnad i biotillgänglighet hos organiska jämfört med
oorganiska källor till lantbruksdjur. Sveriges Lantbruksuniversitet,
Institutionen för husdjurens utfodring och vård. Examensarbete 397.



Flera grovfoder ökar ättiden

Utfodring & fodermedel Posted on Mon, December 03, 2012 08:41:59

Att förlänga hästens ättid är ett
ständigt återkommande ämne för att ökad välfärd och minskade
problem. Ett sätt att lösa det på för hästar som får en
begränsad grovfodergiva är att försöka efterlikna
betessituationen genom att erbjuda hästen flera foder samtidigt,
något som flera studier undersökt.

I en av dem utfodrades hästarna med
antingen hö eller sex olika grovfoder. Hästarna som hade tillgång
till flera foder åt oftare och under längre perioder jämfört med
dem som enbart hade tillgång till hö. Hästarna åt av alla sex
foder men det var stora skillnader i ätmönstret mellan olika foder
vilket tyder på att hästarna hade individuella favoriter.

Hästarna i studien fungerade som sin
egen kontroll, dvs de studerades både när de enbart hade tillgång
till hö och när de hade flera valmöjligheter. Det gör att det går
att dra fler slutsatser av resultatet trots att ett litet antal
hästar ingick i studien, bara nio. Det var enbart när hästarna
utfodrades med bara hö som man observerade vävning vilket är
intressant.

I en annan tidigare studie testade
samma forskarlag om det var någon skillnad beroende på vilket foder
hästarna fick i de perioder de enbart fodrades med ett grovfoder.
Här hade man innan konstaterat vilket av de använda grovfodren som
varje häst verkade mest förtjust i och använde det för att
jämföra höet mot. Hästarna fock alltså tillgång till antingen
bara hö, bara sitt favoritfoder eller flera olika grovfoder
samtidigt. Även i den studien såg de att när hästarna hade
tillgång till flera foder åt de mindre av halmbädden och ägnade
sig mer åt att äta av grovfodren, detta trots att de självklart
alltid fick samma totala mängd grovfoder.

Den längsta period som forskarna
studerat detta i sträck är nio dagar och åtminstone under den
perioden så håller skillnaderna mellan ett och flera grovfoder i
sig.

I en annan studie undersökte några
forskare om det spelade roll ifall hästen fick tillgång till
grovfoder med olika hacklängd. I det försöket använde de enbart
två fodermedel, hö och hösilage, men hälften av varje foder
hackades till några cm längd vilket gav fyra olika fodervarianter,
långt hö, kort hö, långt hösilage och kort hösilage. Sedan
testade de att fodra med två fodervarianter åt gången i alla
tänkbara kombinationer och jämförde det med om hästarna bara hade
tillgång till ett foder, återigen samma totalmängd foder.

Resultaten var tydliga, ättiden ökade
för alla foderkombinationer jämfört med när hästarna bara fick
ett foder. Även när samma foder erbjöds men i två längder
tillbringade hästarna alltså mer tid med att äta jämfört med om
det bara fanns i en variant. Dessa forskare har med hjälp av
resultat från en tidigare studie föreslagit att det inte verkar
finnas anledning att erbjuda mer än fyra olika foder eftersom de
positiva effekterna inte verkar öka ytterligare efter det.

I ett litet försök där hästarna
själva fick välja om de ville ha tillgång till bara hö eller
flera olika foder så valde de allra flesta att kunna variera sig
vilket ytterligare förstärker resultaten.

Djupare läsning:

Thorne, J.B., Goodwin, D., Kennedy,
M.J., Davidson, H.P.B. & Harris, P. 2005. Foraging enrichment
for individually housed horses: Practicality and effects on
behaviour. Applied Animal Behaviour Science, vol, 94, s. 149-164.

Goodwin, D., Davidson, H. & Harris,
P. 2007. Responses of stabled horses choosing between multiple and
single forage locations, The Veterinary Record, vol. 160, s. 548 –
551.

Dumbell, L.C. &
Wiggett, M. 2008. Varying forage stem length as a behavioural
enrichment for stabled horses. Proceedings of the British Society of
Animal Science conference, 2008, s. 137.



Next »