Blog Image

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Mer kritik mot böjprov

Sjukdomar Posted on Mon, April 28, 2014 14:54:13

Vid den årliga brittiska
veterinärkongressen som hölls i höstas ifrågasattes återigen
böjprovets pålitlighet. Det var Michael Schramme, fransk veterinär
specialiserad på hältor och kirurgi, som gick igenom tidigare
forskning på området.

Han pekade till exempel på
begränsningarna i vilka slutsatser som kan dras av ett böjprov.
Bland annat för att det är i stort sett omöjligt att påverka bara
en led utan att andra strukturer också blir provocerade.

Men även denna gång riktades den
huvudsakliga kritiken mot att böjprovet i sig inte standardiserats.
För att kunna använda det på ett vettigt sätt vid hältutredning
menade Michael Schramme att både kraften som används och tiden som
böjningen pågår måste standardiseras.

Han tog även upp studier som visar att
böjprovet inte klarar att förutsäga framtida hälta särskilt bra,
som till exempel vid en besiktning inför försäljning.

Flera forskare har föreslagit att
kraftmätare vid böjningen skulle kunna förbättra
tillförlitligheten rejält. Då skulle kraften som används kunna
sättas till exempelvis 100 N, eller 150 N enligt ett annat förslag.

Referens: Schramme, M. 2013. The role
of flexion tests in lameness examinations: What’s the evidence? Proceedings of the British
Equine Veterinary Association Congress, 2013, s. 167.

Djupare läsning:

Tidigare inlägg om böjprov.



Ny potentiell fångmedicin

Sjukdomar Posted on Mon, April 07, 2014 09:43:11

Brasilianska forskare har fått lovande
resultat med en ny typ av medicin vid akut fång. I studien framkallade forskarna fång hos tolv hästar och gav sedan hälften av
dem medicinen intravenöst.

Preparatet, reparixin, ska egentligen
användas vid stroke eller organtransplantationer och det förhindrar
vita blodkroppar att lämna blodet och invadera och förstöra
vävnader vid en akut inflammation skriver tidningen The Horse.
Reparixin finns inte tillgängligt på marknaden.

Forskarna såg ingen skillnad på hästarnas
symtom men däremot hade de behandlade hästarna mindre skador på
lamellvävnaden och inte lika långt gången inflammation som
kontrollgruppen.

Det verkar som sagt lovande men fler
studier behövs säger forskarna.

Referens: Lima, L.R., Falcao Mendes, H.M.,
Soriani, F.M., Alves, G.E.S., de Souza, D.G., Teixeira, M.M. &
Faleiros, R.R. 2013. Reparixin, an antagonist of CXCR1/2, in
experimental laminitis. Journal of Equine Veterinary Science, vol. 33,
nr. 10, s. 871-872
.

Tidigare inlägg om fång:

http://forskning.equinfo.se/#post93

http://forskning.equinfo.se/#post148

http://forskning.equinfo.se/#post94



Större risk för kolik hos hästar med bandmask

Sjukdomar Posted on Thu, March 27, 2014 16:14:55

I en svensk studie från förra året
hittade forskare från Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt, SVA,
ett samband mellan infektion av bandmask och kolikproblem. Förr sa
man att bandmaskinfektioner inte orsakade hästen några problem men
kopplingen mellan kolik och bandmask har även gjorts i tidigare
studier.

Forskarna från SVA tittade på 67
hästar med kolik och 67 hästar som inte hade haft några
kolikproblem senaste året. Varje häst som besökte kliniken för
kolik matchades med en häst utan kolik som kom till kliniken inom en
vecka.

De hittade en koppling mellan förekomst
av bandmaskägg i träcken och kolik. Hästar som var infekterade
löpte 16 gånger så hög risk att ha kolik enligt studien.

Bandmask:

– Latinskt namn: Anoplocephala perfoliata

– Relativt vanlig hos hästar i alla
åldrar

– Syns inte på vanligt träckprov,
analys av bandmask måste oftast specialbeställas från
laboratoriet.

– Masken är runt en centimeter bred och
tre till fyra centimeter lång.

– Den suger sig fast i tarmens slemhinna
och kan orsaka skador där.

Djupare läsning:

Back, H., Nyman, A. & Osterman
Lind, E. 2013. The association between Anoplocephala perfoliata
and colic in Swedish horses—A case control study. Veterinary
Parasitology (2013) 197, s. 580–585.

Mer om bandmask från SVA.



Kallblodssyndrom

Sjukdomar Posted on Tue, March 04, 2014 09:33:36

Kallblodstravare som kollapsar mitt
under pågående lopp har väckt frågor om hästarnas välfärd. Men
nu är forskningen på väg att hitta en lösning på problemet. Det
verkar som om det så kallade ”kallblodssyndromet” kan ligga
bakom kollapserna.

Kallblodssyndrom, eller dynamisk larynx
kollaps, är ett problem i luftvägarna som förekommer framför allt
hos kallblodstravare men även hos vissa andra raser, till exempel
islandshäst och varmblodstravare. Det är en dynamisk
luftvägssjukdom, det vill säga den märks bara när hästen
arbetar.

Hästar med kallblodssyndrom har
problem med struphuvudet. Delvis beror problemen på hur hästen är
byggd vilket gör att det borde gå att minska förekomsten av den
med hjälp av ett noggrant avelsarbete.

Dessutom har huvudets position under
loppet betydelse.

– Hästen störs inte märkbart av
syndromet när den går med huvudet fritt. Men när den ligger på
och böjer in huvudet mot halsen så kan stämbanden och brosken runt
dem kollapsa, säger forskaren Eric Strand till Stiftelsen
Hästforskning.

– Hästen får då för lite luft genom
strupöppningen.

– Förmodligen är det så att när
hästen böjer nacken förflyttas struphuvudet hos de drabbade
hästarna längre fram mellan käkarna, så att det blir för trångt,
säger han.

Det behövs ytterst lite böjning, bara
tolv graders vinkel vilket enligt Eric Strand knappt går att se med
blotta ögat.

I ett annat forskningsprojekt om
kallblodssyndrom testades drabbade hästar när de sprang med en
speciell grimma som gör att huvudet inte kan böjas in mot halsen.
Den så kallade Vik Lyn-grimman är uppkallad efter en häst med
luftvägsproblem vars ägare uppfann grimman. Med grimman blev nästan
alla hästar i studien symtomfria.

Forskarna har utvecklat diagnostiken
för att lättare kunna hitta drabbade hästar och nu är målet att
även kunna hjälpa dem genom operation.

Djupare läsning:

Om forskningsprojektet från Stiftelsen
Hästforskning.

Rapport från försöken med Vik
Lyn-grimma (sista sidan).



Parasiterna ska övervinnas med crowdfunding

Sjukdomar Posted on Mon, February 24, 2014 10:49:45

Den största frågan för forskare är
ofta inte relaterad till deras specifika ämnesområde – utan hur
de ska få pengar till sin forskning. Martin Nielsen som jobbar på
University of Kentucky har tacklat problemet på ett nytänkande sätt
och lanserat projektet ”Let the germs get the worms” där
forskningen ska finansieras av crowdfunding.

Det innebär att vem som
helst kan gå in och stötta forskningen. Crowdfunding för forskning
är nytt men det används till exempel för att stötta nya
företagsidéer och liknande.

I projektet ska ett probiotiskt
preparat testas för att få bukt med inälvsparasiter hos hästar.
Tidigare har forskare nämligen hittat en naturligt förekommande bakterie,
Bacillus thuringiensis, som producerar ett speciellt protein som kan
ta död på parasiterna utan att skada hästen.

Målet är att samla ihop 30 000 dollar
före den tionde mars. Martin Nielsen tror mycket på crowdfunding.

”It is our experience that horse
owners are very interested in updated information about parasite
control and have great concerns about drug resistance,”säger han
till tidningen The Horse.

”We therefore felt that crowdfunding
would be very appropriate for raising funding for research in this
area.”

Djupare läsning:

Mer information och möjlighet att
donera pengar till projektet.

Tidigare inlägg om inälvsparasiter.

Tidigare inlägg om resistenta
spolmaskar.

Tidigare inlägg om rovsvamp mot
parasiter.



Spatt kan upptäckas långt innan hästen blir halt

Sjukdomar Posted on Mon, February 03, 2014 09:32:40

Svensk forskning visar att spatt kan
upptäckas tidigt. Det gör att forskarna hoppas kunna förstå
varför förändringarna uppkommer och hitta sätt att behandla dem i
tid.

– Förhoppningsvis kommer vi att kunna
följa hur förändringarna utvecklas och förstå varför sjukdomen
uppkommer. I framtiden kan det innebära att vi har möjlighet att
starta en behandling i god tid innan hästen drabbats av hälta,
säger Charles Ley, forskare vid SLU till Stiftelsen Hästforskning
som finansierat försöket.

Vid spatt bryts ledbrosket i hasens
glidleder ner. Tidigare studier har visat att förändringarna börjar
långt innan symtom visar sig, det kan handla om flera år innan man
upptäcker spatten.

Projektet började på Island där 38
islandshästar födda 2007 och 2009 ingick i studien. Hästarna hade
avlats speciellt för att hälften skulle ha hög risk att utveckla
spatt och andra hälften en låg risk. Hästarna undersöktes vid 3,
15 och 27 månader och det togs även blodprover på dem. Vid 27
månader röntgades haslederna.

Hästarna slaktades vid 27-29 månaders
ålder för att gå till livsmedel. Haslederna fraktades färska till
Uppsala för vidare undersökning. Forskarna valde islandshästar
eftersom spatt är ett stort problem för rasen.

De kunde se var de första
förändringarna skedde, vilket man inte vetat sedan tidigare, och
konstatera att även de förändringarna kunde ses med röntgen.

-Mycket forskning återstår innan allt
är klart, men nu när vi vet var vi ska leta så hoppas vi att vi
har en metod för att identifiera unga hästar med hög risk att
utveckla spatt, säger Charles Ley.

Det gör att man kan identifiera hästar
som kommer att utveckla spatt och därmed inte använda dem i aveln.

Charles Ley är doktorand på SLU och
planerar att försvara sin avhandling ”Diagnostic Imaging of Early
Distal Tarsal Osteoarthritis in Icelandic Horses” sent i
vår/sommar.

Djupare läsning:

Slutrapport för projektet.



Träskor för sjuka hovar

Sjukdomar Posted on Mon, January 27, 2014 14:12:44

Träskor kan användas som sjukbeslag.
Men då handlar det inte om den typen av skor som du slänger på dig
för att gå ut med soporna.

Träskorna kan användas till exempel
för fånghästar, vid hovbensfrakturer, tunna sulor eller
bärrandsröta. Fördelarna är många. Materialet är lätt att få
tag i, billigt, har låg vikt, är lättarbetat och lätt att justera, även
när skon sitter på hoven. Trä tar även upp stötar till viss del.
Skon kan lätt ändras för att påverka överrullning, trakthöjd
och anläggningsyta.

En av de forskare som jobbat med
träskorna är amerikanen Stephen E. O´Grady som presenterade tekniken
vid ett speciell träff med inriktning på hovar som hölls av
American Association for Equine Practitioners i september 2013. Han
diskuterade i första hand träskon som en hjälp vid fång. En av de
saker han tryckte på var vikten av att inte bara röntga hoven från
sidan för att se eventuell hovbensrotation, utan även rakt
bakifrån/framifrån. Då går det att se om hovbenet tippat åt
sidan och hovslagaren kan anpassa arbetet bättre för att avlasta
och stabilisera.

Träskon görs av plywood, antingen två
skivor som limmas ihop eller en skiva. Den sågas helt enkelt ut med
sticksåg och vinklarna anpassas beroende på vad man vill uppnå.
Skon är ganska tjock jämfört med vanliga skor, upp till nästan
tre centimeter rekommenderas, vilket gör att det finns gott om
utrymme för att justera exempelvis överrullningen.

Skon sätts fast med skruvar och för
att fästa dem i hoven borras det hål genom sidorna i hovväggen.

O´Grady beskriver att han och hans
kolleger har använt träskor i många år och tycker att de ger ett
bra alternativ för hovslagaren vid behandling av fång.

Djupare läsning och utförliga bilder:

O´Grady, S.E., Steward, M.L. &
Parks, A.H. 2007. How to construct and apply the wooden shoe for
treating three manifestations of chronic laminitis. AAEP Convention
Proceedings, 2007.

Steward, M.L. 2003. How to construct
and apply atraumatic therapeutic shoes to treat acute or chronic
laminitis in the horse. AAEP Convention Proceedings, 2003.



Placebo

Sjukdomar Posted on Mon, September 09, 2013 09:51:54

Placeboeffekten är inte bara något
som diskuteras inom humanforskningen, även inom forskning på djur
kan man hitta placeboeffekter lite här och var. Ett bra exempel är
en nyligen publicerad studie om headshaking. I studien behandlades 44
hästar med konstaterad headshaking med ett tillskott som skulle
hjälpa mot sjukdomen. Hästarna var sin egen kontroll vilket betyder
att de under en period även fick placebotillskott, det vill säga
tillskott som inte innehöll någon verksam substans.

Varje tillskott gavs i fyra veckor med
en mellanperiod på två veckor där hästarna inte fick något av
tillskotten. Både ägare och veterinärer bedömde hästarna för
att se om symtomen förändrades under tiden. Varken ägare eller
veterinärer visste vilket av tillskotten hästen fick i den aktuella
perioden.

Det fanns inga skillnader i bedömningen
av headshaking-symtomen från vare sig veterinärerna eller
hästägarna beroende på om hästen utfodrats med det undersökta
tillskottet eller placebo. Tillskottet bedömdes alltså inte ha
någon effekt.

Det intressanta var att ägarna
faktiskt rapporterade in förbättringar i hästarnas tillstånd –
oavsett om de fick tillskottet eller placebo. Det fanns alltså en
signifikant placeboeffekt i den här studien. Forskarna skriver i sin
slutsats att det visar hur viktigt det är att just ha med
verkningslösa kontroller i studier för att kunna fastställa att
den eventuella effekt som uppmätts överstiger effekten av placebo.

I vissa studier av till exempel
läkemedel jämförs ett nytt läkemedel med ett som redan finns på
marknaden, utan att ha någon grupp som får ett placebopreparat. Det
gör att man egentligen inte vet preparatets effekt jämfört med
placebo. Läkemedelsverket skriver om detta bland annat när det
gäller Metacam:

Förutom för hund och
nötkreatur är Metacam nu även godkänt för användning till katt,
häst och svin. De godkända indikationerna varierar beroende på
vilka studier företaget genomfört för de olika djurslagen. För
katt har man valt postoperativ smärtlindring, för häst ledlidanden
och för svin ledlidanden och MMA (metrit/mastit/agalakti). Dessutom
har indikationen mastit tillkommit för nötkreatur. Godkännandet
baseras huvudsakligen på fältstudier där djur med de aktuella
sjukdomarna inkluderats.
Positiva kontroller (andra NSAID)
har använts i flera av studierna och det är därför inte alltid
kartlagt hur stor effekten är i jämförelse med placebo
.

Ett annat exempel är där akupunktur
testades för att lindra astmaliknande besvär hos hästar.
Akupunktur har visat sig ha effekt på astma hos människor och
därför ville man även testa det på häst. Luftvägsproblemen hos
hästarna i studien var framkallade inför studien genom en dålig
stallmiljö.

Mycket riktigt så blev faktiskt
hästarna lite bättre redan efter en akupunkturbehandling. Men det
visade sig att de även blev bättre av placebobehandlingen och
förmodligen var det i det här fallet hanteringen utanför den
dåliga stallmiljön som var den egentliga orsaken till förbättring.

En annan studie på föl med
lunginflammation visade att användning av antibiotika i många fall
inte gav bättre resultat än om fölen fick tillfriskna på egen
hand. Hade man i den studien inte haft någon kontrollgrupp så hade
man kanske dragit slutsatsen att antibiotikan fungerade bra eftersom
så många föl blev friska.

Det gäller att vara observant på
studieupplägget hos produkter som ska vara testade.

Djupare läsning:

Talbot, W. A., Pinchbeck, G.
L., Knottenbelt, D. C., Graham, H. and Mckane, S. A. 2013. A
randomised, blinded, crossover study to assess the efficacy of a feed
supplement in alleviating the clinical signs of headshaking in 32
horses. Equine Veterinary Journal, 45: 293–297. doi:
10.1111/j.2042-3306.2012.00618.x

Wilson, D.V., Lankenau, C., Berney,
C.E., Peroni, D.L., Mullineaux, D.R. & Robinson, N.E. 2004. The
effects of a single acupuncture treatment in horses with severe
recurrent airway obstruction. Equine Veterinary Journal, vol. 36, s.
489–494.

Venner, M., Rödinger, A., Laemmer, M.
& Giguère, S. 2012. Failure of antimicrobial therapy to
accelerate spontaneous healing of subclinical pulmonary abscesses on
a farm with endemic infections caused by Rhodococcus equi. The
Veterinary Journal, vol. 192, s. 293-298.

Placebo, vetandets värld.



Next »