Blog Image

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Mer kunskap om asymmetri hos friska hästar

Anatomi, fysiologi, avel Posted on Tue, February 11, 2014 07:22:57

Forskare på Royal Veterinary College i
London har tittat vidare på objektiv bedömning av hälta. För att
kunna använda sig av olika instrument för att mäta asymmetrier i
hästens rörelsemönster måste man lära sig mer om hur friska
hästar rör sig och vad som påverkar rörelserna. Mätinstrumenten
är betydligt känsligare än det mänskliga ögat och kan därför
upptäcka mycket små asymmetrier och det gäller då att veta vad
som är normalt och inte.

Forskarna använde sig av 30 irländska
sporthästar från The King’s Troop Royal Horse Artillery som
undersöktes innan de skulle skos. Hästarna var mellan 4 och 21 år.
Forskarna gjorde asymmetrimätningar i trav i fyra olika stadier; med
gamla skorna på, när skorna tagits av, efter verkning och nyskodda.
De mätte symmetrin i hästarnas rörelser med hjälp av sensorer som
satt på nacken och korset. Viktigt att veta är att hästarna hade
ovanligt korta skoperioder, mellan två och tre veckor, och
skillnaderna mellan strax innan och strax efter skoning borde därför
vara mindre än vid en normal skoperiod för en svensk ridhäst. En
av forskarna, Thilo Pfau, har också berättat att undersökningar
med längre skoperiod står högt upp på deras ”att göra”-lista.

Studien presenterades på en
internationell konferens om fång och hovsjukdomar som hölls i
Florida i november. De första resultaten visade att det inte fanns
några signifikanta skillnader i rörelsemönstret som berodde på de
olika faserna i skoningen. Men när de analyserade resultaten lite
mer i detalj kunde de se skillnader mellan före och efter verkning,
hästarna rörde sig något mer asymmetriskt efter verkning än före.

Resultaten har ingen direkt praktisk
betydelse ännu men visar att det är viktigt att mäta varje hästs
rörelsemönster förutsättningslöst när den här typen av känslig
utrustning används. Det är många faktorer som påverkar
rörelsemönstret och det är inte nödvändigtvis alltid det vi
kallar hälta som orsakar asymmetrin.

Djupare läsning:

Davidson, J., Daly, K., Bould, A.,
Housby, N., Weller, R. & Pfau, T. 2013. The immediate effect of
shoeing on movement symmetry in the trotting horse. Journal of Equine
Veterinary Science, vol. 33, s. 881.



Vitala tecken – puls, andning och kroppstemperatur

Anatomi, fysiologi, avel Posted on Mon, January 20, 2014 09:38:37

Det är viktigt att veta om sin
hästs normalvärden när det gäller kroppstemperatur, puls och
andning – de vitala tecknen. Antingen har du redan full koll och
tycker det är tjatigt, eller så behöver du lite repetition. Här
kommer en snabbgenomgång.

Kroppstemperatur

Kroppens temperatur ger en vink om hur
hästen mår, om den har feber eller inte. När hästen har lärt sig
att bli tempad så är det lätt och går snabbt. För att göra det
smidigare kan man använda lite vaselin eller matolja på termometern
så glider den lätt. Tänk på att det spelar roll hur långt in i
ändtarmsöppningen du håller termometern för hur varmt den visar.
Försök göra lika från gång till gång.

Hästar har ganska lika
kroppstemperatur som vi människor. Någonstans kring 37,0-38,5
grader. Men det varierar mellan olika individer så ta tempen på
hästen flera gånger när den är frisk för att få ett hum om var
just den hästens normaltemp ligger. En häst som normalt har 37,5
men en morgon ligger på 38,5 bör observeras lite extra. Medan
hagkompisen kanske alltid ligger på 38,5 utan att för den skull
vara sjuk.

Föl har något högre kroppstemperatur
än vuxna hästar. När det gäller dem så ska man även vara
uppmärksam på för låg kroppstemperatur. Går den under 37 grader
så kan det vara läge att ringa och rådfråga veterinären.

Så fort hästen ansträngs stiger
kroppstemperaturen. Det tar sedan ett tag innan tempen går ner igen
efter arbete.

Puls

Pulsen kan kännas på flera ställen
på hästens kropp men det kräver lite träning. Ett av de ställen
som funkar är vid ganaschkanten där en större artär passerar. Det
går även att känna mellan griffelben och skenben på bakbenet
eller på baksidan av kotan på frambenet.

Tänk på att hästar har en låg
vilopuls så det kan dröja lite innan du känner ett slag. En normal
vilopuls ligger någonstans kring 25-40 slag per minut. Det kan vara
enklast att ta pulsen under 15 sekunder och multiplicera resultatet
med fyra. Särskilt om det är en häst som har svårt att stå
blickstilla en hel minut.

När hästen anstränger sig kan pulsen
gå upp till över 200 slag per minut och så fort hästen blir lite
stressad eller uppspelt, kanske av att den förväntar sig foder
eller vill gå ut i hagen, så stiger pulsen. Men om hästen är
avslappnad och helt plötsligt har en vilopuls på 60 slag per minut
så är det en signal om att något är fel. Nyfödda föl har högre
puls, upp till 100 slag per minut. Allt eftersom fölet blir äldre
sjunker pulsen och närmar sig den hos en vuxen häst.

Om man är osäker på att känna
pulsen så är det smart att investera i ett stetoskop. Då lyssnar
man istället på hjärtljuden vilket ofta är lättare. Lyssna på
vänster sida av bröstkorgen, strax bakom armbågen. Varje
dubbelslag räknas som ett hjärtslag. Enklare stetoskop går att
köpa för någon hundralapp eller två.

Pulsen kan även variera i styrka, inte
bara i frekvens. Det gäller alltså att veta vad som menas när
någon säger ”den har ökad puls”. Är det snabbare hjärtslag
personen menar eller bultar det extra kraftigt i till exempel en hov?
Kraftig puls kan vara ett tecken på till exempel fång eller en
hovböld hos hästen. Det är samma fenomen som om vi får en sticka
i fingret och det blir ömt och bultar.

Andning

Även andningen kan mätas med
stetoskop. Annars får man titta på bröstkorgen eller känna
framför näsborrarna. Hästen andas långsamt i vila, nånstans runt
8-12 andetag per minut. Även här har föl högre frekvens. De kan
ta ett andetag i sekunden eller till och med ännu mer.

Det är också bra att lägga märke
till hur hästen andas normalt. Då går det att upptäcka om
den plötsligt andas mer ytligt eller få anstränga sig mer för att
ta ett andetag. Med stetoskopet går det också att lyssna på hur
det låter när luften passerar genom luftstrupen.

Den här typen av snabb hälsokoll kan
självklart inte ersätta veterinärens undersökning men det är ett
bra sätt att upptäcka om hästen håller på att bli sjuk eller för
att hjälpa veterinären göra en bedömning av hur allvarligt det
är. I större stall är det alltid bra att ha varje hästs
normalvärden uppskrivna så att även en person som normalt inte
sköter om en viss häst kan ha koll om det skulle behövas.

Andra tecken som kan vara bra att titta
på om du misstänker att din häst inte mår bra är:

Uttorkning – nyp i skinnet på halsen
och se hur fort det slätas ut efter att du släppt. Normalt ska det
ske på någon sekund. Tar det längre tid tyder det på att hästen
är uttorkad.

Slemhinnorna – titta i ögonlock,
tandkött och inuti näsborrarna. Det ska vara fuktigt och ljust
rosa. Onormalt är väldigt ljust, klarrött, grått, blåaktigt
eller gult.

Kappillär återfyllnad – Tryck
tummen hårt två sekunder mot hästens tandkött under överläppen.
När du tar bort den blir det ett vitt märke. Normalt ska det återgå
till sin vanliga rosa färg inom 1-2 sekunder. Tar det längre tid
kan det tyda på chock, cirkulationsproblem eller uttorkning.

Djupare läsning:

En genomgång från Animal Health
Trust.

Informationsblad med normalvärden.

Tidigare inlägg om andningen.

Tidigare inlägg om blodet och hjärtat.



Silvergenen

Anatomi, fysiologi, avel Posted on Mon, November 18, 2013 20:42:56

På Sveriges Lantbruksuniversitet har
forskare visat att silverfärg beror på en mutation i genen PMEL17.
Samma gen är också muterad hos hästar med ögonsjukdomen MCOA
(Multiple Congenital Ocular Anomalies) vilket är dåliga nyheter för
den som vill avla på silverfärgade hästar.

MCOA och silverfärg hänger alltså
ihop och en häst som har anlaget i dubbel uppsättning får
ögonproblem. Forskarna råder uppfödare att helt enkelt inte para
två hästar som är bärare. Silveranlaget påverkar bara brun och
svart färg så om exempelvis en fux bär på anlaget märks det
inte. Det finns gentester för att ta reda på om en häst bär på
silvergenen eller inte.

I ett test för att mäta hästens
reaktioner på något skrämmande visade sig silverfärgade också
sticka ut från mängden. Forskare från Sverige och Norge testade 27
islandshästar som utsattes för en plastpåse som plötsligt rörde
sig medan hästarna åt. Hästarna med silverfärg var mer tveksamma
till att gå fram till testsituationen till att börja med men sedan
såg forskarna inga skillnader i reaktionerna. De ser en möjlig
förklaring i just kopplingen till en ögonsjukdom och försämrad
syn.

Det visade sig även att avkommor vars
fadershingst hade ett BLUP-index över 100 för ”spirit”
reagerade kraftigare på plstpåsen.

Djupare läsning:

Andersson, L.S. 2012. Equine trait
mapping. Sveriges lantbruksuniversitet, Acta Universitatis
agriculturae Sueciae, 2012:65.

Brunberg, E.,
Gille, S., Mikko, S., Lindgren, G. & Keeling, L.J. 2013.
Icelandic horses with the Silver coat colour show altered behaviour
in a fear reaction test. Applied Animal Behaviour Science, vol. 146,
nr. 1-4, s. 72-78.

Sild, E., Värv, S. & Viinalass, H.
2012. The occurrence of silver dilution in hhorse coat colours.
Veterinarija Ir Zootechnika, T. 60 (82).



Fartgenen

Anatomi, fysiologi, avel Posted on Sun, November 03, 2013 20:23:30

Forskningen har visat att skillnader i
MSTN-genen påverkar om ett fullblod har störst förutsättningar
att bli en framgångsrik sprinter eller stayer, se länk nedan.
Hästar med kombinationen C/C går bättre på kort distans och T/T
på lång, C/T ligger mitt emellan. Nu har forskarna även hittat ett
samband mellan de olika genvarianterna och några andra
löpegenskaper.

Bland annat hade C/C-hästarna i
genomsnitt 0,31 m/s högre maxhastighet än T/T och de orkade hålla
maxhastigheten drygt två sekunder längre. Forskarna mätte även
hur långt hästarna hann under sex sekunder före och sex sekunder
efter uppmätt maxhastighet och på den tiden visade sig C/C
galoppera nästan fyra meter längre än T/T. Individer med
kombinationen C/T låg i de flesta fall mellan de två
ytterligheterna.

C/C ger också mer muskelmassa i
förhållande till mankhöjden, åtminstone hos hingstar. Forskarna konstaterar att deras
undersökning ytterligare förstärkt intrycket av MSTN som “the
speed gene”.

Djupare läsning:

Hill, E.W., Fonseca, R.G., McGivney,
B.A., Gu, J., MacHugh, D.E. & Katz, L.M. 2012. MSTN genotype
(g.66493737C/T) association with speed indices in Thoroughbred
racehorses. Journal of Applied Physiology, vol. 112, nr. 1, s.
86-90.ck

Tidigare inlägg om fartgenen.

McGivney, B.A., Browne, J.A., Fonseca,
R.G., Katz, L.M., MacHugh, D.E., Whiston, R. & Hil,l E.W. 2012.
MSTN genotypes in Thoroughbred horses influence skeletal muscle gene
expression and racetrack performance. Animal Genetics, doi:
10.1111/j.1365-2052.2012.02329.x.



Virvel i pannan

Anatomi, fysiologi, avel Posted on Tue, April 02, 2013 09:49:10

Förutom att virvlar i pannan används
för att göra en signalementsbeskrivning av hästen så sägs de i
skrönor vara en indikation på hästens temperament. Hästar med två
virvlar ska enligt vissa vara nerviga eller till och med lite knäppa.
Det finns faktiskt en hel del forskning om virvlar, både hos hästar
och kor.

I en studie tittade forskarna på
kvigor som fick gå i en labyrint. De som hade sin virvel högt i
pannan var snabbast och de som hade den medelhögt var långsammast.
Men det skilde bara tio sekunder.

En annan studie koncentrerade sig på
tjurar, främst av rasen Angus. Om centrum på virveln var rund hade
tjurarna i genomsnitt högre andel normala spermier. Det fanns även
andra skillnader och dessa forskare är rakt på sak när de skriver
att utseendet på virveln i pannan kan vara användbart för tidiga
beslut om avlivning. En annan studie har inte sett någon skillnad i
spermakvalitet eller -mängd beroende på virveln tjurar av rasen
Holstein.

Irländska forskare studerade 219
ridhästar för att se om deras oliksidighet kunde ha något samband
med deras virvlar i pannan. De såg att 114 av hästarna hade virvlar
moturs, 84 medurs och 23 hade virvlar där håren snarast låg rakt
ut från mitten. De hästar som var “högerhänta” hade
oftare virveln medurs och de “vänsterhänta” hade oftare
moturs. Forskarna går långt i sin slutsats och skriver att
resultaten kan förse tränare med ett användbart verktyg för att
exempelvis utforma individuella träningsprogram för unghästar.

Även polska forskare har tittat på
virvlar med de valde att jämföra hjärtfrekvens och beteende hos de
hästar de studerade. De hittade inga tydliga skillnader.

Brittiska forskare har i en liten
studie konstaterat att hästar med medurs virvel tog flera steg under
de timmar som de observerades och det var vanligare att de var
“vänsterhänta”. De jämförde även prestationen hos
fullblodsgaloppörer med utseende på deras virvlar men kunde då
inte hitta något samband.

Sammanfattningsvis så kanske inte
virvelns utseende eller placering har så stor betydelse för hästens
mentalitet eller prestation. Men visst är det roligt med gamla
skrönor!

Djupare läsning:

Brouček, J., Uhrinčať, M., Kišac,
P. & Hanus, A. 2004. Hair whorl position as a predictor of
learning ability and locomotor behavior in cattle? Acta Vet Brno,
vol. 73, s. 455-459.

Murphy, J. & Arkins, S. 2008.
Facial hair whorls (trichoglyphs) and the incidence of motor
laterality in the horse. Behavioural processes, vol. 79, nr. 1, s.
7-12.

Górecka, A., Golonka, M.,
Chruszczewski, M. & Jezierski, T. 2007. A note on behaviour and
heart rate in horses differing in facial hair whorl. Applied Animal
Behaviour Science, vol. 105, nr. 1-3, s. 244-248.



Skillnader i proteinnivåer mellan embryon av olika kön

Anatomi, fysiologi, avel Posted on Mon, March 18, 2013 05:38:19

Hos många däggdjur är inte hälften
av de nyfödda hanar och hälften honor – så även hos hästar. Det
är inte ovanligt att andelen av varje kön förändras beroende på
om det är ett bra år med god tillgång på föda eller ej. I goda
tider är chansen större att det blir ett hingstföl. En sund och
livskraftig hingst kommer att sprida sina föräldrars gener vidare
på ett bra sätt. Är det däremot dåliga tider, så ett hingstföl
riskerar att bli svagt och inte få reproducera sig som vuxen, är
det bättre om fölet är ett sto eftersom ston i stort sett alltid
får avkomma.

Men hur ser mekanismer bakom ut? En
grupp österrikiska forskare har studerat embryon för att se om de
kan hitta några skillnader mellan könen under tiden före det att
embryot fastnar i livmodern. Hos ston är det vanligt med avbrutna
dräktigheter på ett tidigt stadium och det verkar som om honliga
embryon löper större risk att spontant aborteras.

Forskarna såg att mellan åtta och
tolv dagar efter befruktningen fanns det skillnader relaterade till
proteinet insulin-like growth factor-1, IGF1, mellan hanliga och
honliga embryon. IGF1 påverkar tillväxt och programmerad celldöd
och när embryon från kor behandlas med proteinet ökar deras
livskraft. Honliga embryon hade högre halter av IGF1 under perioden
än vad hanliga hade.

Hanliga embryon klarar höga
blodsockernivåer bättre än honliga och forskarna spekulerar därför
att de högre koncentrationerna av IGF1 skulle kunna vara ett sätt
för det ofödda stoet att öka sina chanser till överlevnad under
förhållanden som annars hade gynnat ett hingstföl.

Djupare läsning:

Beckelmann, J., Budik, S., Helmreich,
M., Palm, F., Walter, I. & Aurich, C. 2013. Sex-dependent insulin
like growth factor-1 expression in preattachment equine embryos.
Theriogenology, vol. 79, nr. 1, s. 193-199.



Tunntarmen

Anatomi, fysiologi, avel Posted on Mon, February 18, 2013 10:54:44

Hos en vuxen häst på 500 kg är
tunntarmen runt 20 meter lång och utgör ca 30 procent av den totala
volymen på hela fodersmältingskanalen. När fölet är bara fyra
veckor gammalt har redan tunntarmen nått sin fulla längd,
grovtarmen däremot fortsätter att växa länge. Det unga fölet
förlitar sig nästan helt på tunntarmen för näringsupptag och kan
egentligen inte kallas grovtarmsjäsare. Allt eftersom fölet äter
mer gräs utvecklas grovtarmen och får en allt viktigare roll för
näringsförsörjningen. Det är samma sak hos kalvar fast där är
det våmmen som inte utvecklas förrän kalven börjar äta annat än
mjölk.

Fodret passerar tunntarmen ganska fort,
ofta omkring 30 cm per minut, även om det varierar lite. Om hästen
stått utan foder en period så går det fortare än om det har
tillgång till något att äta dygnet runt. Trots att fodret inte
stannar i tunntarmen särskilt länge så hinner många näringsämnen
tas upp där.

Första delen av tunntarmen kallas
tovfingertarmen eller duodenum. Där blandas det som kommer från
magsäcken med galla och bukspott för att buffra det låga pH som
finns i magsäcken och för att tillföra ämnen som hjälper till
att bryta ner fodret. Eftersom hästen i naturen är gjord för att
äta dygnet runt med bara korta uppehåll så har den inte behövt
någon gallblåsa att lagra gallan i utan den tillförs
kontinuerligt.

Lättsmälta kolhydrater bryts ner till
sockerarter och tas upp i tunntarmen. Dit hör bland annat stärkelse
som finns i t ex havre, korn och majs. Stärkelsen bryts ner av ett
enzym som heter amylas som finns i bukspottet. Hästen har ganska låg
koncentration av amylas i sitt bukspott, bara runt en tjugondel av
vad grisen har, och kan därför inte bryta ner så mycket stärkelse
i taget. Stärkelse som inte hinner brytas ner i tunntarmen hamnar i
grovtarmen där det kan störa miljön och orsaka allt från diarré
till fång. Enkla sockerarter är hästen däremot bättre på att
bryta ner vilket är ganska logiskt eftersom hästar i naturen nästan
inte får i sig någon stärkelse alls men däremot enkla sockerarter
från gräset.

Protein börjar brytas ner redan i
magsäcken men nedbrytningen fortsätter i tunntarmen med hjälp av
enzymer som utsöndras från tarmväggen. De aminosyror som frigörs
tas upp i blodet och används för att bygga upp nya proteiner som
hästen behöver. Proteinet kan vara hårt bundet till andra
strukturer vilket gör det svårt att komma åt för enzymerna.
Proteininnehållet i foder anges dels i råprotein och dels i
smältbart råprotein, d v s den del av råproteinet som hästen kan
ta upp.

Det mesta av fettet som finns i
foderstaten tas upp i tunntarmen. Gallan finfördelar fettet så att
enzym från bukspottet kan sönderdela det till fettsyror och
glycerol. Hästar är ganska bra på att tillgodogöra sig fett i
foderstaten men om det kommer stora mängder på en gång hinner inte
gallan med att finfördela det och överskottet kommer då vidare
till grovtarmen.

I tunntarmen tas också många
mineraler upp. Dit hör kalcium, magnesium och mikromineralerna. Även
fosfor tas upp en del här men huvuddelen tas upp i grovtarmen.
Vitaminerna tas upp i tunntarmen förutom de B-vitaminer som
produceras i grovtarmen och tas upp där.

Djupare läsning:

Mer om hur olika energikällor används
i hästen.

Tidigare inlägg om grovtarmen.

Tidigare inlägg om magsäcken.

Film från dissektion av tunntarmen.



Hästens hörsel

Anatomi, fysiologi, avel Posted on Mon, February 04, 2013 05:48:22

Örats rörelser styrs av tio olika
muskler som gör att det kan röras 180°. Det gör att hästen kan
fånga upp ljud bättre och bestämma var de kommer ifrån. Man har
sett att hästar kan bestämma inom 25° vilken riktning ett ljud
kommer ifrån och det är betydligt sämre än exempelvis hund och
människa som hittar rätt på 1° när. Hästar är mer anpassade
till att uppfatta ljud långt bort och kan plocka upp och reagera på
nåt som låter på många kilometers håll.

Hästen kan också, bättre än
människan, sortera bland ljud som är lika starka för att urskilja
vad som är viktigt. De verkar också kunna använda sin kropp för
att förstärka ljud genom att ställa sig så att ljudvågorna
studsar på bogen. Att lägga öronen bakåt är inte bara ett
uttryck för aggression utan även ett sätt att tona ner riktigt
höga ljud, ungefär som att hålla för öronen.

Människan hör ljud mellan 20Hz och
20kHz medan hästen hör mellan 55Hz och 33,5kHz. Det betyder att
hästen inte hör dova ljud lika bra som människan, exempelvis
mullret av en motor eller ljudet från cykeldäck. Däremot kan de
uppfatta ljud av hög frekvens bättre än oss och kan alltså
reagera på ett ljud fastän vi tycker att det är alldeles tyst. Det
finns dock de som menar att hästen kan reagera på riktigt låga
frekvenser som till exempel de vibrationer som uppstår före en
jordbävning. I det fallet är det inte fråga om att de hör ljudet
utan snarare att de känner av vibrationerna i marken.

Precis som hos människor verkar
hästens hörsel bli sämre när den blir gammal. Framför allt är
det de höga frekvenserna som blir svårare för hästen att
uppfatta. Ett sätt att notera om en häst har nedsatt hörsel är om
öron inte rör sig särskilt mycket eller ofta hänger. Ett
plötsligt ljud, som att klappa i händerna, ska resultera i
åtminstone en ryckning i öronen och gärna att hästen vänder på
huvudet för att utesluta dövhet. Medfödd dövhet har hos flera
djurslag ett samband med färgen och drabbade djur har ofta blå ögon
och saknar pigment, åtminstone delvis.

Djupare läsning:

Harland, M.M., Stewart, A.J., Marshall,
A.E. & Belknap, E.B. 2006. Diagnosis of deafness in a horse by
brainstem auditory evoked potential. Canadian Veterinary Journal,
vol. 47, nr. 2, s. 151-154.

Heffner, R.S. & Heffner, H.E. 1983.
Hearing in large mammals: Horses (Equus Caballus) and cattle
(Bos taurus). Behaviural Neuroscience, vol. 97, nr. 2, s.
299-309.

Heffner, R. Youre horse´s hearing.



Next »