Blog Image

Forskning & Fakta

om hästar och hästsport.

Titta gärna in på hemsidan www.equinfo.se för mer information och en förteckning över alla inlägg.Trevlig läsning, hälsningar Sara Slottner.

Kallblodssyndrom

Sjukdomar Posted on Tue, March 04, 2014 09:33:36

Kallblodstravare som kollapsar mitt
under pågående lopp har väckt frågor om hästarnas välfärd. Men
nu är forskningen på väg att hitta en lösning på problemet. Det
verkar som om det så kallade ”kallblodssyndromet” kan ligga
bakom kollapserna.

Kallblodssyndrom, eller dynamisk larynx
kollaps, är ett problem i luftvägarna som förekommer framför allt
hos kallblodstravare men även hos vissa andra raser, till exempel
islandshäst och varmblodstravare. Det är en dynamisk
luftvägssjukdom, det vill säga den märks bara när hästen
arbetar.

Hästar med kallblodssyndrom har
problem med struphuvudet. Delvis beror problemen på hur hästen är
byggd vilket gör att det borde gå att minska förekomsten av den
med hjälp av ett noggrant avelsarbete.

Dessutom har huvudets position under
loppet betydelse.

– Hästen störs inte märkbart av
syndromet när den går med huvudet fritt. Men när den ligger på
och böjer in huvudet mot halsen så kan stämbanden och brosken runt
dem kollapsa, säger forskaren Eric Strand till Stiftelsen
Hästforskning.

– Hästen får då för lite luft genom
strupöppningen.

– Förmodligen är det så att när
hästen böjer nacken förflyttas struphuvudet hos de drabbade
hästarna längre fram mellan käkarna, så att det blir för trångt,
säger han.

Det behövs ytterst lite böjning, bara
tolv graders vinkel vilket enligt Eric Strand knappt går att se med
blotta ögat.

I ett annat forskningsprojekt om
kallblodssyndrom testades drabbade hästar när de sprang med en
speciell grimma som gör att huvudet inte kan böjas in mot halsen.
Den så kallade Vik Lyn-grimman är uppkallad efter en häst med
luftvägsproblem vars ägare uppfann grimman. Med grimman blev nästan
alla hästar i studien symtomfria.

Forskarna har utvecklat diagnostiken
för att lättare kunna hitta drabbade hästar och nu är målet att
även kunna hjälpa dem genom operation.

Djupare läsning:

Om forskningsprojektet från Stiftelsen
Hästforskning.

Rapport från försöken med Vik
Lyn-grimma (sista sidan).



Parasiterna ska övervinnas med crowdfunding

Sjukdomar Posted on Mon, February 24, 2014 10:49:45

Den största frågan för forskare är
ofta inte relaterad till deras specifika ämnesområde – utan hur
de ska få pengar till sin forskning. Martin Nielsen som jobbar på
University of Kentucky har tacklat problemet på ett nytänkande sätt
och lanserat projektet ”Let the germs get the worms” där
forskningen ska finansieras av crowdfunding.

Det innebär att vem som
helst kan gå in och stötta forskningen. Crowdfunding för forskning
är nytt men det används till exempel för att stötta nya
företagsidéer och liknande.

I projektet ska ett probiotiskt
preparat testas för att få bukt med inälvsparasiter hos hästar.
Tidigare har forskare nämligen hittat en naturligt förekommande bakterie,
Bacillus thuringiensis, som producerar ett speciellt protein som kan
ta död på parasiterna utan att skada hästen.

Målet är att samla ihop 30 000 dollar
före den tionde mars. Martin Nielsen tror mycket på crowdfunding.

”It is our experience that horse
owners are very interested in updated information about parasite
control and have great concerns about drug resistance,”säger han
till tidningen The Horse.

”We therefore felt that crowdfunding
would be very appropriate for raising funding for research in this
area.”

Djupare läsning:

Mer information och möjlighet att
donera pengar till projektet.

Tidigare inlägg om inälvsparasiter.

Tidigare inlägg om resistenta
spolmaskar.

Tidigare inlägg om rovsvamp mot
parasiter.



Mer kunskap om asymmetri hos friska hästar

Anatomi, fysiologi, avel Posted on Tue, February 11, 2014 07:22:57

Forskare på Royal Veterinary College i
London har tittat vidare på objektiv bedömning av hälta. För att
kunna använda sig av olika instrument för att mäta asymmetrier i
hästens rörelsemönster måste man lära sig mer om hur friska
hästar rör sig och vad som påverkar rörelserna. Mätinstrumenten
är betydligt känsligare än det mänskliga ögat och kan därför
upptäcka mycket små asymmetrier och det gäller då att veta vad
som är normalt och inte.

Forskarna använde sig av 30 irländska
sporthästar från The King’s Troop Royal Horse Artillery som
undersöktes innan de skulle skos. Hästarna var mellan 4 och 21 år.
Forskarna gjorde asymmetrimätningar i trav i fyra olika stadier; med
gamla skorna på, när skorna tagits av, efter verkning och nyskodda.
De mätte symmetrin i hästarnas rörelser med hjälp av sensorer som
satt på nacken och korset. Viktigt att veta är att hästarna hade
ovanligt korta skoperioder, mellan två och tre veckor, och
skillnaderna mellan strax innan och strax efter skoning borde därför
vara mindre än vid en normal skoperiod för en svensk ridhäst. En
av forskarna, Thilo Pfau, har också berättat att undersökningar
med längre skoperiod står högt upp på deras ”att göra”-lista.

Studien presenterades på en
internationell konferens om fång och hovsjukdomar som hölls i
Florida i november. De första resultaten visade att det inte fanns
några signifikanta skillnader i rörelsemönstret som berodde på de
olika faserna i skoningen. Men när de analyserade resultaten lite
mer i detalj kunde de se skillnader mellan före och efter verkning,
hästarna rörde sig något mer asymmetriskt efter verkning än före.

Resultaten har ingen direkt praktisk
betydelse ännu men visar att det är viktigt att mäta varje hästs
rörelsemönster förutsättningslöst när den här typen av känslig
utrustning används. Det är många faktorer som påverkar
rörelsemönstret och det är inte nödvändigtvis alltid det vi
kallar hälta som orsakar asymmetrin.

Djupare läsning:

Davidson, J., Daly, K., Bould, A.,
Housby, N., Weller, R. & Pfau, T. 2013. The immediate effect of
shoeing on movement symmetry in the trotting horse. Journal of Equine
Veterinary Science, vol. 33, s. 881.



Spatt kan upptäckas långt innan hästen blir halt

Sjukdomar Posted on Mon, February 03, 2014 09:32:40

Svensk forskning visar att spatt kan
upptäckas tidigt. Det gör att forskarna hoppas kunna förstå
varför förändringarna uppkommer och hitta sätt att behandla dem i
tid.

– Förhoppningsvis kommer vi att kunna
följa hur förändringarna utvecklas och förstå varför sjukdomen
uppkommer. I framtiden kan det innebära att vi har möjlighet att
starta en behandling i god tid innan hästen drabbats av hälta,
säger Charles Ley, forskare vid SLU till Stiftelsen Hästforskning
som finansierat försöket.

Vid spatt bryts ledbrosket i hasens
glidleder ner. Tidigare studier har visat att förändringarna börjar
långt innan symtom visar sig, det kan handla om flera år innan man
upptäcker spatten.

Projektet började på Island där 38
islandshästar födda 2007 och 2009 ingick i studien. Hästarna hade
avlats speciellt för att hälften skulle ha hög risk att utveckla
spatt och andra hälften en låg risk. Hästarna undersöktes vid 3,
15 och 27 månader och det togs även blodprover på dem. Vid 27
månader röntgades haslederna.

Hästarna slaktades vid 27-29 månaders
ålder för att gå till livsmedel. Haslederna fraktades färska till
Uppsala för vidare undersökning. Forskarna valde islandshästar
eftersom spatt är ett stort problem för rasen.

De kunde se var de första
förändringarna skedde, vilket man inte vetat sedan tidigare, och
konstatera att även de förändringarna kunde ses med röntgen.

-Mycket forskning återstår innan allt
är klart, men nu när vi vet var vi ska leta så hoppas vi att vi
har en metod för att identifiera unga hästar med hög risk att
utveckla spatt, säger Charles Ley.

Det gör att man kan identifiera hästar
som kommer att utveckla spatt och därmed inte använda dem i aveln.

Charles Ley är doktorand på SLU och
planerar att försvara sin avhandling ”Diagnostic Imaging of Early
Distal Tarsal Osteoarthritis in Icelandic Horses” sent i
vår/sommar.

Djupare läsning:

Slutrapport för projektet.



Träskor för sjuka hovar

Sjukdomar Posted on Mon, January 27, 2014 14:12:44

Träskor kan användas som sjukbeslag.
Men då handlar det inte om den typen av skor som du slänger på dig
för att gå ut med soporna.

Träskorna kan användas till exempel
för fånghästar, vid hovbensfrakturer, tunna sulor eller
bärrandsröta. Fördelarna är många. Materialet är lätt att få
tag i, billigt, har låg vikt, är lättarbetat och lätt att justera, även
när skon sitter på hoven. Trä tar även upp stötar till viss del.
Skon kan lätt ändras för att påverka överrullning, trakthöjd
och anläggningsyta.

En av de forskare som jobbat med
träskorna är amerikanen Stephen E. O´Grady som presenterade tekniken
vid ett speciell träff med inriktning på hovar som hölls av
American Association for Equine Practitioners i september 2013. Han
diskuterade i första hand träskon som en hjälp vid fång. En av de
saker han tryckte på var vikten av att inte bara röntga hoven från
sidan för att se eventuell hovbensrotation, utan även rakt
bakifrån/framifrån. Då går det att se om hovbenet tippat åt
sidan och hovslagaren kan anpassa arbetet bättre för att avlasta
och stabilisera.

Träskon görs av plywood, antingen två
skivor som limmas ihop eller en skiva. Den sågas helt enkelt ut med
sticksåg och vinklarna anpassas beroende på vad man vill uppnå.
Skon är ganska tjock jämfört med vanliga skor, upp till nästan
tre centimeter rekommenderas, vilket gör att det finns gott om
utrymme för att justera exempelvis överrullningen.

Skon sätts fast med skruvar och för
att fästa dem i hoven borras det hål genom sidorna i hovväggen.

O´Grady beskriver att han och hans
kolleger har använt träskor i många år och tycker att de ger ett
bra alternativ för hovslagaren vid behandling av fång.

Djupare läsning och utförliga bilder:

O´Grady, S.E., Steward, M.L. &
Parks, A.H. 2007. How to construct and apply the wooden shoe for
treating three manifestations of chronic laminitis. AAEP Convention
Proceedings, 2007.

Steward, M.L. 2003. How to construct
and apply atraumatic therapeutic shoes to treat acute or chronic
laminitis in the horse. AAEP Convention Proceedings, 2003.



Vitala tecken – puls, andning och kroppstemperatur

Anatomi, fysiologi, avel Posted on Mon, January 20, 2014 09:38:37

Det är viktigt att veta om sin
hästs normalvärden när det gäller kroppstemperatur, puls och
andning – de vitala tecknen. Antingen har du redan full koll och
tycker det är tjatigt, eller så behöver du lite repetition. Här
kommer en snabbgenomgång.

Kroppstemperatur

Kroppens temperatur ger en vink om hur
hästen mår, om den har feber eller inte. När hästen har lärt sig
att bli tempad så är det lätt och går snabbt. För att göra det
smidigare kan man använda lite vaselin eller matolja på termometern
så glider den lätt. Tänk på att det spelar roll hur långt in i
ändtarmsöppningen du håller termometern för hur varmt den visar.
Försök göra lika från gång till gång.

Hästar har ganska lika
kroppstemperatur som vi människor. Någonstans kring 37,0-38,5
grader. Men det varierar mellan olika individer så ta tempen på
hästen flera gånger när den är frisk för att få ett hum om var
just den hästens normaltemp ligger. En häst som normalt har 37,5
men en morgon ligger på 38,5 bör observeras lite extra. Medan
hagkompisen kanske alltid ligger på 38,5 utan att för den skull
vara sjuk.

Föl har något högre kroppstemperatur
än vuxna hästar. När det gäller dem så ska man även vara
uppmärksam på för låg kroppstemperatur. Går den under 37 grader
så kan det vara läge att ringa och rådfråga veterinären.

Så fort hästen ansträngs stiger
kroppstemperaturen. Det tar sedan ett tag innan tempen går ner igen
efter arbete.

Puls

Pulsen kan kännas på flera ställen
på hästens kropp men det kräver lite träning. Ett av de ställen
som funkar är vid ganaschkanten där en större artär passerar. Det
går även att känna mellan griffelben och skenben på bakbenet
eller på baksidan av kotan på frambenet.

Tänk på att hästar har en låg
vilopuls så det kan dröja lite innan du känner ett slag. En normal
vilopuls ligger någonstans kring 25-40 slag per minut. Det kan vara
enklast att ta pulsen under 15 sekunder och multiplicera resultatet
med fyra. Särskilt om det är en häst som har svårt att stå
blickstilla en hel minut.

När hästen anstränger sig kan pulsen
gå upp till över 200 slag per minut och så fort hästen blir lite
stressad eller uppspelt, kanske av att den förväntar sig foder
eller vill gå ut i hagen, så stiger pulsen. Men om hästen är
avslappnad och helt plötsligt har en vilopuls på 60 slag per minut
så är det en signal om att något är fel. Nyfödda föl har högre
puls, upp till 100 slag per minut. Allt eftersom fölet blir äldre
sjunker pulsen och närmar sig den hos en vuxen häst.

Om man är osäker på att känna
pulsen så är det smart att investera i ett stetoskop. Då lyssnar
man istället på hjärtljuden vilket ofta är lättare. Lyssna på
vänster sida av bröstkorgen, strax bakom armbågen. Varje
dubbelslag räknas som ett hjärtslag. Enklare stetoskop går att
köpa för någon hundralapp eller två.

Pulsen kan även variera i styrka, inte
bara i frekvens. Det gäller alltså att veta vad som menas när
någon säger ”den har ökad puls”. Är det snabbare hjärtslag
personen menar eller bultar det extra kraftigt i till exempel en hov?
Kraftig puls kan vara ett tecken på till exempel fång eller en
hovböld hos hästen. Det är samma fenomen som om vi får en sticka
i fingret och det blir ömt och bultar.

Andning

Även andningen kan mätas med
stetoskop. Annars får man titta på bröstkorgen eller känna
framför näsborrarna. Hästen andas långsamt i vila, nånstans runt
8-12 andetag per minut. Även här har föl högre frekvens. De kan
ta ett andetag i sekunden eller till och med ännu mer.

Det är också bra att lägga märke
till hur hästen andas normalt. Då går det att upptäcka om
den plötsligt andas mer ytligt eller få anstränga sig mer för att
ta ett andetag. Med stetoskopet går det också att lyssna på hur
det låter när luften passerar genom luftstrupen.

Den här typen av snabb hälsokoll kan
självklart inte ersätta veterinärens undersökning men det är ett
bra sätt att upptäcka om hästen håller på att bli sjuk eller för
att hjälpa veterinären göra en bedömning av hur allvarligt det
är. I större stall är det alltid bra att ha varje hästs
normalvärden uppskrivna så att även en person som normalt inte
sköter om en viss häst kan ha koll om det skulle behövas.

Andra tecken som kan vara bra att titta
på om du misstänker att din häst inte mår bra är:

Uttorkning – nyp i skinnet på halsen
och se hur fort det slätas ut efter att du släppt. Normalt ska det
ske på någon sekund. Tar det längre tid tyder det på att hästen
är uttorkad.

Slemhinnorna – titta i ögonlock,
tandkött och inuti näsborrarna. Det ska vara fuktigt och ljust
rosa. Onormalt är väldigt ljust, klarrött, grått, blåaktigt
eller gult.

Kappillär återfyllnad – Tryck
tummen hårt två sekunder mot hästens tandkött under överläppen.
När du tar bort den blir det ett vitt märke. Normalt ska det återgå
till sin vanliga rosa färg inom 1-2 sekunder. Tar det längre tid
kan det tyda på chock, cirkulationsproblem eller uttorkning.

Djupare läsning:

En genomgång från Animal Health
Trust.

Informationsblad med normalvärden.

Tidigare inlägg om andningen.

Tidigare inlägg om blodet och hjärtat.



Vinter i arkivet

Skötsel & stallmiljö Posted on Mon, January 13, 2014 11:26:29

Det finns flera tidigare inlägg som tar upp iskalla frågor. Som till exempel hur man ska göra med vatten i hagen när det är vinter och studier om hur hästar använder en ligghall.

Behövs det vatten i hagen på vintern?
http://forskning.equinfo.se/#post75

Allmänt om vinter och kyla.
http://forskning.equinfo.se/#post27

När behövs en ligghall och används den verkligen?
http://forskning.equinfo.se/#post132

Ston kan börja brunsta tidigare om man simulerar vårljuset med hjälp av ett ljusprogram.
http://forskning.equinfo.se/#post201



Lera i arkivet

Skötsel & stallmiljö Posted on Wed, January 08, 2014 09:57:27

Oavsett om man gillar den varma vintern eller inte så är väl leran något som hästägare gärna slipper. I arkivet finns lite tips om hur geggan kan bli ett mindre problem.


Markarmering gör att marken inte blir så upptrampad och kan vara ett prisvärt alternativ för att undvika lera till exempel runt foderhäckar eller grindar.
http://forskning.equinfo.se/#post23

För att slippa leriga hästar kan man testa att göra en icke-lerig rullplats i hagen.
http://forskning.equinfo.se/#post174

En foderhäck minskar fodersvinnet och även risken för att hästarna blir sjuka av att äta foder som trampats ner i lera eller gödsel.
http://forskning.equinfo.se/#post19



« PreviousNext »